Föreställningen Cabaret har vuxit under den första månaden på Uppsala Stadsteater. Vid föreställningen fredagen den 28 mars var Uppsalanyheter.se på plats.
Sally Bowles: Publiken förväntar sig att Sarah Dawn Finer som Sally Bowles ska ge underhållande sång och hon levererar högsta kvalitet. Något mer än så, verkar inte recensenterna överens om. Jag har läst många recensioner där olika medverkande har olika kvaliteter som lyfts fram. De detaljer jag har lagt märke till, tror jag har ändrats med antalet föreställningar som har spelats.
Jag kan förstå att det inte är varje dag man på en scen som både kvinna och man ska vresa och anspela på sexuella akter under repliker, sång och dans, men det är något som ingår i Kit Kat Klub- konceptet. Det är tydligt att modet att släppa loss åt både höger och vänster i par, grupp, samkönat såväl som hetero gör att ensembeln fyller sin kostym i showen. Oscar Pierrou Lindén skapar lustkänslor hos betraktaren från första stund med sitt Willkommen...
Han söker interaktion med publiken, vilket han också får genom applåder och skratt. Första akten är som en glittrig show och en flykt från den verklighet som väntar utanför klubben. Det är här och nu som gäller när opportunisten haffar varje ögonblick av bekräftelse. Sally Bowles har därför just den där "russinen ur kakan-attityden" till Cliff Bradshaw. Det är helt i sin ordning att hon inte har svallande heta känslor. Övrigt persongalleri lär publiken känna lite i taget. Att Fräulein Kost tjänar pengar inne på sitt uthyrningsrum blir tydligt. Att det förekommer fuffens i portföljer likaså.
Fruktstunder: Skådespeleriet har av andra recensenter diskuterats som om t ex Babben Larsson och Gustav Levin skulle vara för känslokalla, men jag anser att deras fruktstunder har tinat både själar och hjärtan så att deras flirt, prassel, kärlek och förlovning verkar äkta långt upp på läktaren. Att Babben som en mogen Fräulein Schneider känner sig tvungen att bryta förlovningen pga att Herr Schultz är jude, känns hårt och såväl 2014 som 1930.
Vad ingen annan recensent jag har läst säger rakt ut är att skrattet från första akten fastnar i halsgropen och publiken som vällde in förväntansfull och sprudlande går ut ur salongen med en klump i hals och mage när containern på slutet stängs. Redan när vi ser hakkorsbindeln ryser vi. Vi rycks tillbaka till det ofattbara som varje vuxen känner till, Förintelsen. Associationerna är så starka att publiken talar med små bokstäver eller är helt tyst när den går ut.
Kalla kårar längs ryggraden påminner oss som nyss fått underhållning, att rangordna människor är i högsta grad befintligt fortfarande. På gatorna utanför sitter rumäner och ber om slantar, vid fotbollsmatcher finns hat och flera attacker sker mot flyktingförläggningar.
Program om huvudrollen: Cabaret är baserad på Christopher Isherwoods klassiska roman Farväl till Berlin. På långfredagen sänds programmet K special kring resan Sarah Dawn Finer har gjort för att bli Sally Bowles i SVT2 kl. 20.00. Finer säger bl a att rollen är en av de största utmaningar hon har antagit.
På Instagramkontot sdfiner skriver hon såhär efter föreställningen den 28 mars:
