Sista gången Sverige var i krig var i början av 1800-talet. Det är ovanligt med tanke på hur läget är i resten av världen. I boken Hållplats Sverige - jag, Almina berättar en tonårstjej om när kriget kommer och sitt liv som flykting.
Vårt land tar emot ungefär 1 900 så kallade kvotflyktingar om året (siffran är från Migrationsverket). Det är personer som behöver skydd för att de är förföljda på grund av sin ras, nationalitet, politisk eller religiös uppfattning, tillhörighet av viss samhällsgrupp eller sitt kön eller sin sexuella läggning. Jag tror inte att vi som har varit förskonade från krig kan förstå vilka hemskheter dessa människor har varit med om. Därför är Hållplats Sverige - jag, Almina en viktig bok.
Krig och återförening
Boken inleds med en våldtäktsscen som återkommer senare i boken. Därefter får vi glimtar av hur Almina och hennes familj, som är muslimska bosnier, lever strax före kriget. Kriget, som en dag står för dörren. Det börjar med att tant Sauda inte får tag i varor till sin butik. Strax därpå kommer inkallelseordern till pappan och brodern. Storasyster åker tillbaka till studierna i Sarajevo. Ganska snart går det inte att få kontakt med någon som befinner sig där. Mamma och Almina bestämmer sig för att fly.
Dessvärre blir Almina och hennes mamma tillfångatagna. Dagboken blir Alminas vän under fångenskapen - ivrigt påhejad av en äldre man som också är fångad. Han berättar om en annan flicka, i ett annat krig. En flicka som inte överlevde detta krig - vilket hennes dagbok gjorde. Dagboken, som blev en stor bästsäljare över hela världen: Anne Franks dagbok.
Så småningom blir det bättre för familjen, även om alla är förändrade på grund av det de har varit med om. Akademiska sjukhuset i Uppsala tar hand om en av familjemedlemmarna. Den splittrade familjen har ändå hoppet kvar och var och en längtar de efter återföreningen.
Cliffhanger avslutar
Det här är den första delen av en planerad trilogi. Boken ska finnas i bokhandeln om ett par dagar, runt mitten av september. Del två är planerad att komma ut våren 2014, del tre till hösten nästa år. Boken, som ju är berättad av en femtonåring, vänder sig förstås till yngre läsare än jag själv. Men jag måste säga att jag läser denna den första delen med stor behållning - särskilt som den slutar med en riktig cliffhanger...
Om författaren:
Anna Nilsson Spets kommer ursprungligen från Enköpingstrakten. Under 1990-talet arbetade hon som flyktingmottagare och gjorde många resor till Balkan. Sedan 2009 lever hon i Belgien. Om sitt liv där har hon skrivit i bloggen Anna - en svenska i Belgien i Hemmets Journal. I januari varje år brukar hon besöka Sverige, bland annat Uppsala där dottern bor.
