Aldrig har viljan att hjälpa människor som flyr sina hemländer varit större och många insamlingsinitiativ sker runt om i landet. Uppsalanyheter träffade två ungdomar från elevrådet på Von Bahrs Skola där man har startat en egen insamling.
I den stora flyktingkatastrofens spår engagerar sig organisationer och enskilda människor för att bidra med vad man kan. I svenska skolor sker hjälpen under den gemensamma hashtaggen #eleverhjälper - Von Bahrs skola i Uppsala genomför en insamling i elevrådets regi tillsammans med skolledningen.
Helin Sida och Ebba Matero från elevrådet på Von Bahrs skola. (Foto: Peter Bohlin)
Vi träffade de två elevrådsrepresentanterna Ebba Matero 15 år och Helin Sida 13 år för att höra vad man gör på deras skola för att hjälpa flyktingarna.
- Vi har startat en pantinsamling där alla elever kan lägga sina pantpurkar, sen skänker vi pengarna till en hjälporganisation, berättar Ebba
Elevrådet på skolan hade pratat om att man borde hjälpa till i flyktingfrågan, det var en klass på skolan som kom med förslaget och elevrådet kom sedan fram till att en pantinsamling är en bra grej.
- Vi vill hjälpa så många flyktingar som möjligt, framförallt dem som inte kan klara sig själva, säger Helin och utvecklar, kommer man hit och inte har tillräckligt med kläder eller pengar för att klara sig och vi struntar i det, då kommer dem inte att klara sig så vi behöver hjälpa dem tills de klarar sig själva. Tanken har alltid funnits att vi skulle vilja hjälpa behövande berättar Ebba och elevrådet har tagit upp det lite nu och då, just i år så blev det något och det började hända saker.
Vi pratar om olika nyheter men också flyktingfrågor på SO-lektionerna men också i elevrådet enligt Ebba Matero. (Foto: Peter Bohlin)
Hur märker eleverna på skolan vad som händer kring flyktingströmmen?
- Det är många som har släkt som behöver fly från sina länder och man märker att dem kan vara oroliga när de tänker på släktingarna, svarar Helin som inte minns exakt hur det var långt tillbaka. Jag har märkt att det finns fler människor som behöver hjälp nu än tidigare vilket gör att man inte kan hjälpa alla även om man vill, berättar Helin.
Enligt Ebba så pratar inte eleverna så mycket om flyktingsituationen på rasterna, men på SO-lektionerna och i elevrådet pratas det.
- Där pratar vi om olika nyheter men även kring flyktingfrågor, säger Ebba.
Ingen som har flytt, eller har släktingar som har flytt skulle komma på tanken att man inte kan ta emot fler flyktingar säger Helin Sida. (Foto: Peter Bohlin)
För Helin är situationen lite annorlunda.
- Det blir en del på SO-lektionerna, men vi pratar också mycket om det hemma eftersom vi har släktingar som bor i Syrien, och där är det ju krig.
Hur tycker ni att "vanliga" människor kan hjälpa till?
- Man kan kolla upp någon organisation som man gillar sen kan man ju se vilka alternativ man har, man behöver inte skicka pengar, det går ju bra att skicka kläder eller annat, svarar Helin. - Jag tycker också att man kan skänka kläder som man inte använder, eller arbeta som volontär fyller Ebba på.
Konstverk som pryder skolbyggnaden på von Bahrs skola. (Foto: Peter Bohlin)
Finns det inte risk att vi tar emot för många flyktingar, så vi inte kan ta hand om alla?
- De som inte har någon släkt som har flytt, eller själva har flytt förstår nog inte på samma sätt som de som har släkt som behöver fly eller har flytt. De som har flytt en gång skulle nog inte ens tänka tanken att vi inte kan ta emot fler, säger Helin.
Hur länge pantinsamlingen ska hålla på är inte bestämt man är inte heller helt säker på var pengarna som man samlar in ska skickas.
- Vi tittar fortfarande men är mest inriktade på FN:s flyktingorgan UNHCR, vi har tittat på flera organisationer men just UNHCR är väldigt tydliga med informationen och man kan påverka vad pengarna ska gå till för land, säger Ebba.
- Det skulle vara jättekul om skolor i första hand i Uppsala men gärna i hela Sverige kan se det som en utmaning att hjälpa till säger Ebba Matero och Helin Sida samstämmigt avslutningsvis.
