I torsdags förra veckan gästades Uppsala av två kaffeodlare från Fairtrade-certifierade organisationen Fedecares i Dominikanska Republiken. Jag fick möjligheten att skriva om besöket, och gjorde detta självklart med stor glädje. Celine Herrera och Narciso Dominquez heter kaffeodlarna som flugit över Atlanten för att under en vecka träffa konsumenter, politiker, handlare och journalister i Sverige och prata om Fairtrade och vad det innebär och betyder för dem. Detta är min upplevelse av deras presentation på Uppsalas missionskyrka.
Vi bänkar oss framför en vit duk och blir bjudna på kaffe och choklad – självklart rättvisemärkt. Kaffet är från Celine och Narcisos egna odlingar, och till och med jag, som aldrig kan dricka kaffe utan att ansiktet förvrids, tycker att det smakar bra. ”Detta var gudomligt gott!”, säger tjejen bredvid mig. ”Särskilt gott blir det nog för att man vet att det är Fairtrade!”
Vi får se en film, Living with coffee, en dokumentär av Diane Abad-Vergara från Nya Zeeland, som skildrar livssituationen för kaffeodlare och dess familjer, hur det är att arbeta med kaffeodling, samt vad Fairtrade betyder för producenterna. Filmen är bara 30 minuter lång men det räcker för att jag till viss del ska kunna sätta mig in i situationen, förstå vad detta handlar om. Det är en film som berör, som får mig och antagligen fått många andra att känna för människorna i tredje världen. Själv blir jag glad över vetskapen om att mina inköp av fairtrade-produkter betyder mycket, allt, för dess producenter.
”We grow and sell the coffee, but no one has ever told us,’This is the value of your coffee, and it is important.’ This fills me with emotion, I am full with joy to know that, yes, our products are important to you.”
Vi applåderar alla inombords när filmen är slut, och Maria Granefelt från föreningen Fairtrade Sverige presenterar kort kaffeodlarna Celine och Narciso innan de själva tar över. Celine är 35 år gammaloch Narciso 33, och de är båda medlemmar i Fedecares; en Fairtrade-certifierad organisation som grundades 1985, när en cyklon inträffade och förstörde landets kaffeodlingar. Celines familj var med och grundade Fedecares, och även hon är kaffeodlare och jobbar med administrationen inom organisationen.
Narciso blev medlem för fem år sedan, med målet att hjälpa till i generationsskiftet som är ett förekommande problem för många organisationer. Ungdomarna vill inte jobba av rädsla för att behöva leva som sina morföräldrar, de vill bort från småstäderna eftersom det där finns få framtidsmöjligheter. ”Fairtrade innebär en möjlighet att utvecklas och arbeta med kaffe även i framtiden”, säger Narciso.
I Dominikanska Republiken finns det omkring 50 000 kaffeodlare. Narciso berättar att de flesta inte har tillgång till t ex vatten, el, hälsa, vård och utbildning, och att detta är något som en ökad försäljning inom Fairtrade kan hjälpa till att motverka. Celine och Narciso tar under presentationen främst upp utmaningar som de stöter på inom kaffeodlingen. Ett exempel de nämner ofta är prisvariationen. År 2011 låg kaffepriset på 320 dollar/46 kilo på den internationella marknaden. Numera kostar det 114 dollar för 46 kilo.
Denna ostabila situation gällande priserna är något som Fairtrade kan skydda mot och hjälpa till med genom deras minimipriser och premier. Är man certifierad Fairtrade-producent kommer försäljningspriset alltid att ligga över produktionskostnaden, och producenterna erhåller även en premie. Just nu ligger den premien på 20 cent/pound. Detta är en slags ”bonus”, som odlarna själva bestämmer vad de ska investera i. Man kan till exempel använda dessa premier för förstärkning av organisationen och göra det enklare att ta fram bättre produkter i hållbar miljö. Eller, använda premien för utbildning. Narciso och Celine tycker att det bästa sättet att utveckla samhället är genom utbildning.
Ett av de största problemen medlemmarna i Fedecares har är deras oförmåga inom skrift och läsning. ”Tack vare Fairtrade har vi fått möjlighet att jobba med det”, säger Narciso och berättar om ett alfabetiseringsprogram de startat upp med hjälp av premien, där barnen lär sina föräldrar att läsa och skriva. Tack vare premien kan de också skicka barnen till universitet, bygga skolbyggnader, och betala böcker och skoluniformer till de som inte själva har råd. Ett annat projekt är ett stipendium som både barn till odlare och andra barn i samhället kan få för att läsa på universitetet, vilket gjorde att Celine kunde studera.
Jag kan höra att det inte bara är jag som ler när Narciso och Celine berättar om hur viktigt det är för medlemmarna att kunna skriva, att det är en stor ära för dem att kunna signera kvitton och viktiga papper med egna händer. ”Vi är mycket stolta över de som går klart en utbildning och sedan kommer tillbaka till oss. Just nu har vi 28 medlemmar som gjort detta, varav tre jobbar heltid.”, säger Celine. Narciso tillägger att det dock fortfarande finns många som inte har utbildning, och att detta är något som de jobbar på.
Efter Celine och Narcisos presentation pratar Maria Granefelt lite mer om Fairtrade. Hon frågar oss hur många koppar kaffe utav 100 vi tror är Fairtrade märkta, och får svar mellan sex och tjugo. ”Någonstans där emellan”, säger hon ”6-7 koppar”.
Varför bör vi köpa mer Fairtrade? Är en fråga Celine och Narciso får. Celine svarar, ”Det är en win-win situation.” Hon menar att producenterna tar hand om miljön och utvecklar samhället för en schysst lön, och vi hjälper till med detta och får dessutom en bra produkt. Narciso säger att det är viktigt för framtidens produktion att köpa Fairtrade. Utan schysst pris blir det ingen bra produktion. Alla vinner på det!
Hans arbete inom Fedecares har haft stor påverkan på hans familj. ”Från att inte ha något; inget hus, ingen gård, ingen stabilitet, har vi nu allt detta, tack vare Fairtrade”, säger han med glädje i rösten.
Maria berättar att hon och Åsa Tingström i föreningen för Fairtrade, i vissa fall tillsammans med tolken Christabel Johansson, har följt med Narciso och Celine genom Sverige denna vecka. De har bl a pratat i skolor och fackförbund, träffat politiker, butiksinnehavare, volontärer och konsumenter i butiker. ”Det är i mötet med producenterna som man förstår vilken skillnad det gör”, säger Maria, och jag håller med.
Detta besök drev mig till ett utökat intresse, trots min uppväxt omringad av Fairtrade och ekologiska produkter. Jag vet egentligen ingenting – jag vet bara att Fairtrade hjälpt Celine och Narciso, och många, många fler. Genom filmen och genom presentationen har jag fått möta människor som en gång lidit men som tagit sig igenom det, och kommit ut som framgångsrika och glada människor, trots omständigheterna. ”Vi behöver marknadsföring så att vi kan göra bättre försäljning, och andra mindre organisationer behöver främst vara starka. I vårt land stöter man på många motgångar och då gäller det att stå kvar och inte ge upp.”, säger Narciso avslutningsvis.
Alla foton: Åsa Tingström