Rock på svenska? För inte det tankarna till mjukrockare som Tommy Nilsson, Freda’ och Per Gessle? Må så vara, men den uppfattningen kanske kommer att ändras hos Uppsalapubliken framöver, då gruppen Urtidsdjur nu släpper sin första LP. Så Uppsalanyheter passade på att träffa Emil Niklasson och Affe Kihlberg över digital länk.
Urtidsdjur består av fyra musiker som alla är inflyttade till Uppsala. Men allt började med att trummisen Kettil Engberg och gitarristen Gustaf Boström träffades, tycke uppstod och de bestämde sig för att spela ihop. Efter att ha annonserat på nätet fick de med Emil Niklasson som spelar gitarr och sjunger.
– Vi jammade som trio ett tag, men kom ganska snart fram till att vi behöver en basist, minns Emil. Vi hann avverka två olika basister innan vi fastnade för Affe (Khilberg reds anm.) som nu varit med oss i ett och ett halvt år.
Men Affes historia i Urtidsdjur började inte med basen. Istället repade han ett par gånger med gruppen på saxofon!
– Vi tänkte att vi var tvungna att testa hur det skulle låta med sax i bandet, men det visade sig inte funka så bra, säger Emil.
Men Affes saga i bandet var inte slut i och med det. Någonstans hade han nämnt att han spelade elbas, så de erbjöd honom platsen som basist istället. Utan att han ens visat sina färdigheter på de fyra strängarna!
– Nej, det är riktigt, Jag provspelade faktiskt aldrig, minns Affe och Emil inflikar:
– Man får passa på när det finns en basist, för det är inte så ofta.
Urtidsdjur beskriver själva sin musik som ”någon typ av psykedelisk progg/rock”, och så har det varit sedan starten.
– Rent musikaliskt har vi kanske utvecklat oss lite, menar Emil. Från början höll vi oss inom snäva ramar, och sedan tagit oss lite utanför dessa. Men man börjar så småningom hitta varann och blir mycket mer samspelta efter tre år, så nu vågar vi ta ut svängarna lite.
Ickepolitisk progg
Trots att den svenska proggmusiken alltsedan 70-talet är intimt förknippad med vänsterpolitik är det inte röda fanor och demonstrationståg som varit i fokus när Emil satt pennan till papperet för att ge låtarna texter.
– Visst delar vi flera politiska värderingar, berättar Affe. Men det är inte alls politiken som är vårt mål med texterna. Vi har istället lagt energi på musiken. Sen kan ju alltid en eller annan politisk inställning skymta igenom.
Dags för skiva
När Urtidsdjur väl bestämt sig för att göra skiva var de tvungna att ställa sig själva frågor som ”Hur ska vi låta?” ,”Vilken musik ska vi spela?” och ”Vilken känsla ska musiken och ljudbilden ge?”
– Vi satte ihop en lång spellista med referensmusik, berättar Emil. Det var Pugh Rogefeldt, Hoola Bandoola Band, Blå Tåget och många andra. Och Den Stora Vilan, förstås.
Så småningom verkade de ha uppnått samsyn, och det var dags att spela in. Valet av studio föll på ett litet kapell på landsbygden någonstans i Uppland som de fick låna förra sommaren. De kom till den tillfälliga inspelningsstudion med ett gäng ofärdiga låtar.
– Vi improviserar en hel del, och våra låtar behöver inte låta lika från gång till gång, menar Emil. Men vi blev tvungna att bestämma oss när allt skulle spelas in. Sen behöver inte låtarna låta likadant när vi spelar dem live i framtiden.
Neil Young sa nej – eller?
Från början var det tänkt att skivan skulle innehålla nio egna låtar och en cover på Neil Youngs ”Walk On” från albumet ”On The Beach”. Den svenska versionen fick namnet ”Gå på”, och består av en ren Google-översättning av originaltexten. Den verkar dock aldrig få se offentlighetens ljus, eftersom gruppen inte får ge ut den.
– Det var skivbolagets svenska representanter som sa nej till att släppa den. Men förmodligen har inte Neil Young själv fått ta ställning, berättar Affe och ser lite uppgiven ut.
Alla tankar på regelrätt releasefest för debutalbumet har naturligtvis coronapandemin satt stopp för. Bandet har istället gjort en exklusiv strömning av skivan på Youtube, men har inga planer på att göra spelningar på nätet.
– Nej, det känns väldigt konstigt att spela inför kamera utan publik, menar Emil. Men vi får väl se hur länge situationen håller i sig. När det lättade ett tag försökte vi boka något riktigt, men så slog det till igen och förhoppningarna grusades.
Varför vinyl?
Urtidsdjurs debutalbum släpps den här veckan på LP, och först efter nyår i olika strömningsformat. Men varför prioriterar de en LP-skiva?
– Det har alltid varit drömmen att göra en LP, menar Emil. När man var liten satt man och tittade i föräldrarnas skivsamling och tänkte ”Shit, vad coolt det vore att göra en egen skiva.” Och att bara göra något digitalt skulle vara lite futtigare.
De som inte köper LP:n kommer att få vänta till efter nyår på att höra låtarna på Spotify och liknande tjänster. Och när vi frågar om en cd-utgåva visar det sig att de inte ens tagit upp det till diskussion, utan Emil lyfter istället fram sin upplevelse av vinyl:
– Jag märker stor skillnad på hur jag lyssnar på musik. När jag spelar digitalt slentrianlyssnar jag. Det är lätt att trycka bort en låt efter tre sekunder som annars kunde ha tagit sig lite längre fram. Med vinyl sitter man ner och lyssnar ordentligt. Det är ett bra medium.
Unika omslag sparade pengar
Men att göra grammofonskivor är dyrt. Så gruppen letade sätt att pressa kostnaderna, och hittade ett.
– Det allra dyraste är faktiskt inte själva skivan, berättar Affe. Det är omslaget. Så vi bestämde oss för att göra omslagen själva. Efter en hel del instruktionsfilmer på Youtube gjorde vi dem i linoleumsnitt och sparade 6000 kronor på kuppen.
– Vi lade ner åtskilliga timmar på att trycka och karva, säger Emil. Men så fick också varje skiva ett unikt omslag färgmässigt.
Trots att gruppen knappt marknadsfört sig har intresset för deras musik visat sig ganska stort. Redan nu vid skivsläppet har större delen av upplagan på 111 exemplar sålts, och enligt Spotifys egen statistik har deras låtar spelats över 60 000 gånger.
– Det har faktiskt gått över förväntan bra, menar Affe. Så vi får se vad framtiden för med sig. Nästa släpp blir i alla fall en singel som släpps på julafton. Trots att det inte är någon jullåt!
Sverker Åslund
