Magnus Carlson och hans sjumannaband bjöd Parksnäckans publik på musik av många olika genres, under en kväll som slutade i ett dansparty i extranumrens soulexplosion.
Det blev en vädermässigt riktigt fin sensommarkväll i Parksnäckan fast vi är inne i höstmånaden september. Det är förstås fullsatt då den omåttligt populäre sångaren Magnus Carlson kommer till Uppsala för sjätte gången i år. I våras sålde han ut tre kvällar i rad på Katalin.

Uppsalabandet Trummor & Orgel var förband. (Foto: Morgan Jansson)
Magnus Carlson kommer ensam ut på scenen och hälsar oss välkomna. Han berättar att vi, innan han och bandet ska sätta igång, kommer att få höra ett av hans favoritband som dessutom kommer från Uppsala, det är Trummor & Orgel.

Basisten Anders Kappelin. (Foto: Morgan Jansson)
Bröderna Anders och Staffan Ljunggren på Hammondorgel respektive trummor inleder med sin luftiga psykedelsiska musik som flödar på i ett jazzigt soulgung. De är enormt samspelta och det låter mycket sextiotal om musiken men med en modern touch. De bildade duon 2003 och har spelat in ett antal album sedan dess.

Anders Leven på gitarr. (Foto: Morgan Jansson)
I vår kommer ett nytt album och vi får höra låten "Hindsight" från det kommande släppet. "Arcadian Flowers" som de avslutar med tillägnar de förstås Janne "Loffe" Carlsson som gick bort igår. Loffe som var en fantastisk trummis bildade ju tillsammans med Bo Hansson på Hammondorgel duon Hansson & Karlsson, som är bröderna Ljunggrens största förebilder. Det blir en värdig hyllning som avslutas med Staffans korta men imponerande virvelsolo på trummorna.

Magnus Carlson med sitt sjumannaband. (Foto: Morgan Jansson)
Efter en kortare paus så kliver det sju man starka bandet in på scenen. Till ett soul och funk intro träder han sedan in på scenen, mannen med den gyllene rösten, Magnus Carlson. Det svänger bra med det stora och enormt tajta bandet som består av en samling kompetenta herrar, men jag kan faktisk sakna några körsångare som hade kunnat ge ännu mer fyllighet till ljudbilden.

Per "Ruskträsk" Johansson och Goran Kajfes. (Foto: Morgan Jansson)
Musikerna är de två fantastiska blåsarna Per "Ruskträsk" Johansson på saxofon och Trumpetaren Goran Kajfes, Patrik Kolar på Hammondorgel, Lars Skoglund på trummor, Weeping Willows basisten Anders Kappelin, Christer Björklund på congas och Anders Leven på gitarr.

Magnus Carlson på Parksnäckans scen. (Foto: Morgan Jansson)
Magnus Carlson är på gott humör och skojar i mellansnacken på sitt behagliga och enkla sätt som känns naturligt. Ibland kanske han drar ut på något intro lite länge. Han säger vid ett tillfälle att han är som en lärarvikarie som inte får ordning på klassen. Kanske är det musikerna som retas med honom när låten tar tid att komma igång.

Patrik Kolar på Hammondorgel. (Foto: Morgan Jansson)
Vi får höra en kavalkad av låtar inom olika genres. Det är en hel del Northern Soul från senaste soloplattan, men även några tolkningar av andras låtar från programmet "Så mycket bättre". Vi får höra Danny Saucedos "Brinner i Bröstet" och melodifestivalbidraget "Kärleken är" som Jill Johnson vann den svenska uttagningen med 1998. Magnus Carlson sjunger den smäktande balladen på engelska och då heter den "Eternal Love".

Magnus Carlson, en av Sveriges bästa sångare, enligt skribenten Pär Dahlerus. (Foto: Morgan Jansson)
Vi får också sköna jazzsolon av de två giganterna Ruskträsk och Kajfes, bland annat i en låt från tiden då de tillsammans med Magnus Carlsson var med i The Moon Ray Quintet, och då bränner det till lite extra.
Magnus Carlson är utan tvekan en av Sveriges bästa sångare.
Jag tycker att han är som bäst och att hans röst kommer mest till sin rätt i lugnare ballader och när han är lite mer "Crooner" med jazzinfluenser. Jag föredrar när han sjunger på engelska, det känns som att han sjunger ut mer då och får en djupare ton.

Per "Ruskträsk" Johansson, Magnus Carlson och Goran Kajfes. (Foto: Morgan Jansson)
Introt till "den långa vägen hem" inleder de med "Sakta vi gå genom stan", - Den funkar väl i Uppsala? utbrister Magnus, men övergår istället snabbt till några rader från "Varm korv boogie". Det blir inte den enda Owe Thörnqvist referensen under kvällen.
I inledningssnacket till "Somebody stole my thunder" som Georgie Fame spelade in så berättar Magnus att de tänkte göra en svensk version av den. Owe Thörnqvist ombads skriva den svenska översättningen som i hans tappning blev "Någon har stulit min Oskar". De höll sig till slut till den engelska originaltiteln. Vi får höra en svängig version av den.

Per "Ruskträsk" Johansson på Saxofon. (Foto: Morgan Jansson)
Magnus Carlson berättar också om när han försökte snärja en tjej genom att skriva en låt till henne. Han lyckades till slut och fick sin Elin, som låten han framför också heter. Den är riktigt bra och påminner mig om Orups kompositioner. Magnus Carlson har även skrivit musik tillsammans med Lukas Moodysson och skyller den lite underliga texten på "Varför är jag här?" på Moodysson.

Goran Kajfes på trumpet. (Foto: Morgan Jansson)
Ordinarie set avslutas med sköna soullåten "Tänk om". När de sedan kommer in igen gör de en fin lite jazzig version av Rodriguez "Sugar Man" med fint saxsolo av Ruskträsk. Sedan kommer en soulexplosion med fyra fem fartfyllda låtar. När de kör igång med Jackie Wilsons gamla hit "(Your Love Keeps Lifting Me) Higher and Higher" dansar plötsligt hela Parksnäckan.
"Hatar Hat" är ju ett lämpligt sätt att avsluta den fina kvällen med, Kajfes och Ruskträsks blås-crescendo i slutet av låten är helt underbart. Det får också bli avslutningen på den fina och omväxlande konserten i den faktiskt ganska ljumma septemberkvällen. Magnus Carlson kommer dessutom tillbaks och uppträder en gång till i Uppsala i år, med Weeping Willows i december.