Det var folkfest i Botaniska trädgården då kungen av pop, Per Gessle, spelade inför en stor publik.
Per Gessle och hans sju medmusiker i bandet bjöd på en musikalisk pytt lagad med ingredienser från Gyllene Tider, Roxette och Per Gessles solokarriär. Det fanns något för alla från avskalade finstämda akustiska partier till ett väldigt rockigt ös.
Per Gessle och Malin-My Wall. (Foto: Fredrik Bolander)
Kvällen inleddes av två förband. Vid 19:30 hade duon Good Harvest den lite otacksamma uppgiften att framföra sin fina musik inför den stora och fortfarande pratsugna publiken. Hanna Enlöf och Ylva Eriksson sjunger i ljuvliga harmonier och spelar samstämmigt och vackert på sina akustiska gitarrer.
Det är dock svårt att nå ut med den finstämda musiken, som man verkligen ska lyssna på, till en så stor utomhuspublik. Deras spelning och framförande är det absolut inget fel på men forumet känns inte optimalt.
Storpubliken 8 542 åskådare bjöds på en hitkavalkad. (Foto: Fredrik Bolander)
Förband nummer två är gruppen Strandels med syskonen Tova och Sixten Strandell uppbackade av en basist och trummis. De spelar en trallvänlig pop som i sina bästa stunder kan påminna en gnutta om Fleetwood Mac men annars är ganska intetsägande. De sjunger bra men musiken berör mig inte.
Ola Gustafsson, Christoffer Lundquist och Magnus Börjeson. (Foto: Fredrik Bolander)
Under, den som det känns för långa, pausen som följer får vi i alla fall lyssna på bra musik, en spellista som kanske Per Gessle själv satt ihop. Jag vet inte hur många som lyssnar på den men jag njuter av The Wind Cries Mary med Jimi Hendrix och Dixie Chicken med Little Feat med mera.
Lite efter klockan 21 är det äntligen dags för Per Gessle och hans sju medmusiker gå på. Konserten börjar lågmält med akustiska gitarrer i "på promenad genom stan" från soloalbumet Mazarin. Jag imponeras av Malin-My Walls fina fiolspel som inleder "vilket håll du än går" från samma album.
Malin-My Wall på fiol. (Foto: Fredrik Bolander)
Det är överhuvudtaget ett mycket kompetent band som Gessle fått ihop till denna turné. Förutom av nämnda Malin-My Wall på körsång och fiol är det Helena Josefsson på solo och körsång, trotjänaren Clarence Öfverman på klaviatur, trummisen Andreas Dahlbäck som alltid är klädd i vit skjorta och slips, även då han spelade med Ulf Lundell tidigare, basisten Magnus Börjeson och de två gitarristerna Ola Gustafsson och Christoffer Lundquist som även spelar pedal steel under kvällen.
Per Gessle. (Foto: Fredrik Bolander)
Vi får höra inte mindre än 20 låtar under den nära två timmar långa konserten. Under publikfavoriter som Gyllene Tiders "Juni, juli, augusti" och "Gå och fiska", Roxettes "It must have been love" och "The look" och vid fler tillfällen sjunger publiken med. Det är en härlig känsla med en så stor kör med många tusen personer som bara i sig ger mig gåshud.
Per Gessle har en stor låtskatt fylld av hits. (Foto: Fredrik Bolander)
En av mina favoritstunder är när Ylva och Hanna i Good Harvest kommer in och sjunger helt fantastiskt tillsammans med Per Gessle i Gyllene Tiders "Honung och guld" även "Kung av sand" är mycket bra. Kvällens version av Roxettes "Joyride" tycker jag också sitter riktigt bra med klassiska pop och rockvibbar.
Helena Josefsson gör en mycket stark sånginsats konserten igenom, men jag kan ändå sakna Marie Fredrikssons röst där den brukar vara i Roxette låtarna, främst i "It must have been love".
Per Gessle med band. (Foto: Fredrik Bolander)
Visst är det kul att höra de gamla och stora hit-låtarna och publiken är entusiastisk, men jag njuter personligen mer av låtarna från albumet "En vacker natt", som släpptes i våras, som känns fräschare. Ljussättningen av scenen är mycket snygg och ljudet är också bra.
Vilken kavalkad av hits Per Gessle har skrivit. Det fanns säkert något för var och en av de 8.542 i publiken.
