SMHI hade utlovat regn men konsertarrangörerna på parksnäckan verkar i år ha tumme med vädergudarna för även denna kväll badade den fina utomhusscenen i sol. Efter förband i form av Marlene Oak från Stockholm äntrar Miss Li/ Linda Carlsson scenen i karaktäristisk bredbrättad hatt och högt slitsad röd klänning.
Andra artister brukar ha för vana att gå ut lite mjukt och sedan succesivt bygga upp stämningen på spelningarna. Men Miss Li visar redan från första tonen i öppningsnumret "Break the barrier "att här finns varken tid eller vilja att använda sig av några transportsträckor. Hon har publiken med sig ända från start och det finns absolut inga tvivel om att hon älskar att stå där på scenen framför sin publik.
Miss Li gav järnet redan från start på Parksnäckan. (Foto: Morgan Jansson)
Hon skämtar vid flera tillfällen om sin lilla fallolycka ner i älven i Skellefteå för ett par dagar sedan och för de delar av publiken som inte hängde med på vad hon menade rekommenderas att titta på klippet på miss Lis officiella facebooksida.
Med sin karaktäristiska bredbrättade hatt. (Foto: Morgan Jansson)
Linda är inte skonsam mot sin röst vilket också lett till problem att få den att hålla i vissa av låtarna. Men det kan enkelt förlåtas då hennes positiva energi och karisma mer än väl kompenserar för lite spruckna toner och några uteblivna ord. Bandet är lika energiska och lekfulla som Linda själv, och parksnäckans nya ljudanläggning kommer verkligen till sin rätt.
6-mannabandet bakom Miss Li. (Foto: Morgan Jansson)
Repertoaren med sitt typiska hamrande på pianot och influenser från jazz, blues, kabaré och folkmusik gör det möjligt för fröken Linda att trots full gas från början bara fortsätta att accelerera och till slut i ett fullständigt galet och underbart crescendo avsluta konserten med extranumren "My heart goes Boom" och "You could have it so much better without me" inför en stående och dansande publik.
Miss Li med sitt röda piano. (Foto: Morgan Jansson)
Höjdpunkter
Coolast: Spaceship: från albumet Wolves. En bra låt som trots att den går i ett lite lugnare tempo har en hög energinivå.
Kvällens publikfrieri: 1:a gången, ja det är första gången under spelningen som stora delar av publiken står upp och dansar.
Sommarplågan: Bonfire, en låt som känns skriven för varma sommarnätter.
Kvällens makeover: I heard of a girl, som annars är poppig och svängig är nedplockad till balladform och Linda sitter ner på scenen och sjunger. Låttexten passar bra till det lägre tempot.
Kvällens drama: Kanske ingen överraskning att "Här kommer natten" är det mest dramatiska numret.
Kvällens WOW: Publiken KRÄVER mer efter extranumren och får det också i form av att Miss Li och bandet kommer tillbaka på scenen ytterligare en gång och kör repris på sista låtens refräng.
