Dragspelaren Staffan Klingspor spelade och sjöng och tog med en entusiastisk publik på en musikalisk resa under söndagseftermiddagen. Han kallar själv sitt program för "Sång och musik från när och fjärran".
Lokalen i Drabanten är fullsatt. Staffan Klingspor kliver upp på scenen med sitt dragspel och en headset-mikrofon. Efter att han hälsat oss välkomna så kör han igång med ett medley bestående av Welcome ur Cabaret, Berliner Luft, Värdshuset Hjortron, Vi möts igen och Stockholm är Stockholm. Staffan ger på en gång besked om sin fingerfärdighet och skicklighet att hantera och spela på sitt dragspel. Han har samtidigt en mycket god ögonkontakt med publiken.
Staffan tar sedan på sig en hatt och talar om för oss att han lämnat sina lederhosen hemma idag. Nu blir det alltså Tyrolermusik. Vi får höra Staffans första sånginsats. Han sjunger på tyska med en stark och tonsäker röst. Eftersom jag känt Staffan i mer än femtio år så visste jag att han är en skicklig dragspelare men att han numera sjunger så bra imponerar mig.
Mellansnacken är också fyllda av värme, humor och roliga berättelser. Staffan berättar att hans pappa spelade musik från morgon till kväll eftersom han var en konsertpianist. Han berättar att han som 11-åring skulle följa i pappas fotspår och börja spela piano. När han skulle spela upp efter en termin hos pianolärare kom det på Staffans lott att spela "På en gris till Paris".
Han kände att det inte var hans grej och eldade upp lärobok och noter i den öppna spisen. Pappa Baltzar blev förstås inte helt nöjd men fann sig i situationen och köpte ett rött Hagström dragspel till Staffan. Ordningen var återställd och konkurrensen satt ur spel.
Musikresan genom olika platser och genres fortsätter med lite pop och rock. Staffan tar fram ett litet tidningsurklipp som han sparat av en insändare i DN. "Eva, 73 år undrar varför man ska börja gilla dragspelsmusik när man blir pensionär? Eftersom det var Elvis som gällde när hon var ung". Således spelar och sjunger Staffan "Don't be Cruel" av Elvis och visar att det går att spela Elvis på dragspel. Även Jimi Hendrix kan man tolka på dragspel visar Staffan genom att spela Fire och Purple Haze.
Vi får också höra musik från Italien, Argentina och Finland. Staffan sjunger även på finska (!). Han har verkligen en väldig bredd i repertoaren. Sina största framgångar har Staffan Klingspor haft inom den franska musiken.
Han berättar om hur han för 10 år sedan fick en spelning på franska ambassaden på den franska nationaldagen 14 juli. Svensk Damtidning var där och gjorde ett reportage. Ambassadören med hustru poserade på ett uppslag i tidningen medans Staffan fick en liten frimärksstor bild i ett hörn. Spelningarna på ambassaden fortsatte år efter år och Staffans bild i tidningen blev större och större för varje år tills den till slut upptog hela uppslaget.
Staffan hänger på sig sitt andra dragspel. Ett vackert vitt Borsini med tjusig utsmyckning. Han tar också på sig en Svart basker och en röd scarf för att förhöja stämningen till lite fransk musik med sång på franska.
Staffan Klingspor avslutar med några låtar av Owe Thörnqvist, Dagny och extranumret Varm korv boogie till stående ovationer av en entusiastisk publik. Jag andas ut eftersom jag inser att jag kommer att kunna genomföra min recension av min gamle väns spelning eftersom den höll en så hög nivå och kvalité. Det hade kunnat blivit riktigt jobbigt annars.
Alla foton: Pär Dahlerus
