Kanadensiskan Whitney Rose, numera bosatt i Austin, Texas är ute på en månadslång turné i Skandinavien. Hon är en av de hetaste nya sångerskorna inom den klassiska countryn. Hon omnämns som den nya tidens Loretta Lynn eller Patsy Cline och som en möjlig arvtagerska till Dolly Parton.
Som ni kanske förstår så är mina förväntningar inför den fullsatta spelningen på den lilla intima Hijazz Klubb (som är lite som ägaren Celal Alparsans hobbyrum) rejält uppskruvade. Något som kan vara farligt. I början av konserten trasslar ljudet lite och Whitney och bandet känns också lite oinspirerade. De spelar en genuin Country Swing och Honky Tonk. Efter några låtar spelar de den gamla Elvis hiten "Suspicious Minds" och där någonstans börjar det lossna för dem tycker jag.
Whitney Rose och hennes band är ute på en tre och en halv månad lång turne. (Foto: Morgan Jansson)
Whitney Rose berättar att de börjar närma sig slutet av en tre och en halv månads turné och att det är "insane". I början av året släppte Whitney sin utmärkta EP "South Texas Suite" och nu berättar hon att hon kommer att släppa en fullängdare i slutet av året. När de spelar några fartfyllda låtar från det kommande albumet så blixtrar både Whitney och bandet, som består av William Meadows på elgitarr, Andrew Pacheco på bas och Kyle Sullivan på trummor, till ordentligt.
Jag nämner det för Whitney efter konserten och hon håller med att hon också kände mer energi i de nya låtarna och att hon ser fram emot att turnera med det nya albumet i ryggen.
Gitarristen William Meadows. (Foto: Morgan Jansson)
Vi får höra flera snygga gitarrsolon med mycket "twang" av William Meadows. Det blir varmt i den intima lokalen när den är fullsatt och Whitney fläktar sig med sin stora cowboyhatt mellan låtarna. Hennes röst är både svag och stark samtidigt på något mystiskt sätt. Bandet hörs ganska starkt i en liten lokal som denna och Whitney får ibland anstränga sig lite väl mycket för att hennes röst ska nå ut. När hon däremot tar i ordentligt får man gåshud.
När Whitney "tar i" får man gåshud, skriver Pär Dahlerus i sin recension: (Foto: Morgan Jansson)
Låten "Analog" av låtskrivaren och artisten Brennen Leigh, är en reaktion på det digitala samhället och att vi idag är dåliga på att uppleva saker i nuet. Jag kommer på mig själv att jag just filmar den låten med min mobil, det känns lite sådär. Nu börjar bandet bli riktigt uppvärmda och det börjar bli så bra som jag förväntat mig.
Andrew Pacheco på bas. (Foto: Morgan Jansson)
En skön lite bluesaktig version av Lesley Gores hit "You don´t own me" från 1963, tillängnar Whitney Rose sin mamma (det är Mothers Day i USA). Nu kommer den riktiga inlevelsen fram ännu mer i Whitneys sång och jag njuter. "My Boots" avslutar ordinarie set, som känns lite för kort.
Whitney Rose är en "riktig" countrystjärna och några av låtarna på nya albumet "South Texas Suite" bådar mycket gott. (Foto: Morgan Jansson)
Efter entusiastiskt applåderande av den hängivna publiken så kommer bandet in utan Whitney och vi får höra imponerande gitarrspel av William Meadows men man saknar Whitney. Sedan kommer hon tillbaks ut på scenen och kör en briljant version av Tammy Wynettes "Stand by your Man". Som sista nummer hyllar hon Merle Haggard genom att spela hans "Tonight The Bottle Let Me Down" och trummisen Kyle Sullivan trummar passande på ett glas.
Whitney Rose är en riktig countrystjärna och värdig arvtagerska som kan sin historia. Det ska verkligen bli spännande att följa hennes karriär. Det två låtarna "Arizona" och "Your Time To Cry" från det kommande albumet bådar också mycket gott.
