Skriv ut denna sida
Throw Me Some Bowie på Parksnäckan. (Foto: Fredrik Bolander) Throw Me Some Bowie på Parksnäckan. (Foto: Fredrik Bolander)

Recension: Bowiehyllning på Parksnäckan.

2016-07-03 - 09:05

ThrowMeSomeBowie tog med oss på en muskalisk resa genom David Bowies karriär, det var en innerlig hyllning som skedde på Parksnäckan under lördagskvällen.

 

Det var en innerlig och genuin kärlek till Bowies musik som värmde en lycklig publik denna regniga kväll. Eftersom jag själv är ett David Bowie fan av stora mått måste jag erkänna att jag kände mig väldigt tveksam och skeptisk till att se ThrowMeSomeBowie, med rötter i Uppsala, spela hans musik. Kan de verkligen göra den och honom rättvisa, kan någon göra det? Svaret blev faktiskt JA, det kunde de!

 

Untitled-1

Throw Me Some Bowie hyllade David Bowie på Parksnäckan. (Foto: Fredrik Bolander)

 

ThrowMeSomeBowie är bandet som bildades genom att de först spelade på fester där det ibland gjordes i ordning spellistor som olika musiker spelade efter och jammade till i olika konstellationer. De hittade senare en gemensam nämnare i David Bowies musik och på den vägen är det berättar de för mig innan konserten ska börja.

 

Untitled-2

Åsa Thulin på sång. (Fredrik Bolander)


De går ut starkt från allra första början med "Space Oddity" från albumet med samma namn som gavs ut 1969. - This is Major Tom to Ground Control är välkända strofer av mästaren David Bowie, Lennart Wåhlin som är huvudsångare i bandet har en stor hårman och låter lagom mycket likt David Bowie utan att försöka likna honom för mycket. Han presenterar de olika låtarna, oftast utan att direkt tala om vad de heter, utan istället ger han små ledtrådar, vilket år albumet gavs ut eller titeln på själva albumet.

 

Untitled-3

Sara Szyber och Åsa Thulin. (Foto: Fredrik Bolander)

 

Låt nummer två blir den lätt obskyra "The Supermen" från albumet The Man Who Sold The World som gavs ut 1970. I "Quicksand" från Hunky Dory (1971) börjar Wåhlin själv med akustisk gitarr och senare ansluter bandet. Det är klart och tydligt redan från början att detta är ett gäng som älskar David Bowie och hans musik. Jag känner mig lugn, de kommer att behandla honom och den med all respekt.

 

Untitled-4

Karl-Johan Samuelsson och Magnus Larsson på gitarr. Joakim Jähnke i bakgrunden på bas. (Foto: Fredrik Bolander)

 

De kör inte bara de vanligaste och mest publikfriande låtarna utan har med omsorg snickrat ihop en diger låtlista från i stort sett hela Bowies karriär. "Life on Mars", som kanske är en av de mest kända Bowielåtarna tolkar de med en tung version med bravur och rockattityd. Även den kommer från albumet Hunky Dory. Lennart Wåhlin talar lugnt om för oss att de kör låtarna i tur och ordning som de dök upp i Bowies produktion, - vi ska försöka att täcka en mans livsverk.

 

Untitled-5

Magnus Larsson sjöng och spelade gitarr. (Foto: Fredrik Bolander)


David Bowie blev mer eller mindre tvungen att skriva en hitlåt, och det gjorde han genom "Starman" från albumet "The Rise and the Fall of Ziggy Stardust" som släpptes 1972. Den blev också en hit på Top of the Pops. Från samma album fortsätter de med titellåten "Ziggy Stardust". De håller sig inte endast till David Bowies egna karriär utan lyfter också in hans arbete som producent. Detta gör de genom att spela Lou Reeds "Walk on the Wild Side" som Bowie producerade år 1972.

 

Untitled-6

Karl-Johan Samuelsson. (Foto: Fredrik Bolander)


Från albumet Aladdin Sane (1973) sjunger sedan Åsa Thulin "Lady Grinning Soul" och det gör hon med en fin sånginsats. Sedan överraskade Bowie världen genom att göra ett cover-album PinUps och från det albumet framför bandet "Sorrow" som först spelades in av The McCoys och sedan blev en stor hit för The Merseybeats. De fortsätter med en upptempolåt "Rebel Rebel" som släpptes som en singel i februari 1974 och senare var med på albumet Diamond Dogs.

 

Untitled-7

Det regnade på Parksnäckan men det var inte fullt lika tomt som bilden säger. (Foto: Fredrik Bolander)

 

Lennart Wåhlin talar sedan om för oss att han inte förstod nästa fas av Bowies karriär, man ville ju ha rock and roll men Bowie gjorde ett soulalbum, Young Americans, 1975. De spelar sedan titellåten för oss. En mäktig inledning av "Stay" från albumet Station to Station följer sedan med snyggt gitarrspel av Karl-Johan Samuelsson och Magnus Larsson. Samuelsson är den mest aktive och publikfriande medlemmen i bandet.

 

Han rör sig mycket på scenen och springer vid ett tillfälle till och med ett sorts ärevarv runt hela Parksnäckan spelandes på sin gitarr. Sedan följer "Breaking glass" från Low (1977) där Sara Szyber tar hand om sången. De spelar sedan "Heroes" från albumet med samma namn som Bowie också släppte 1977.

 

Untitled-8

Lennart Wåhlin på sång och gitarr frontar bandet. (Fredrik Bolander)

 

"Boys keep swingin" från Lodger (1979) är nästa låt på tur. Nu är det Magnus Larssons tur att sjunga. Därefter följer "It's No Game" och "Fashion" från Scary Monsters (1980). De gör därefter en fantastsik version av "Ashes to Ashes" från samma album, kanske kvällens mest tajta låt. Den lite mer udda "Buddah of Surburbia (1993) spelas sedan. De gör sedan en tuff och rockig version av "I'm afraid of Americans" från Earthling (1997).

 

Nästa låt är den i grunden fina "America" av Simon and Garfunkel som Bowie spelade live på The Concert for New York City 2001. Denna låt borde de kanske lagt på hyllan eftersom deras version haltar lite, och istället valt något annat ur Bowies digra produktion.

 

Untitled-9

Bandet tackar publiken efter spelningen. (Foto: Fredrik Bolander)

 

Bassisten Joakim Jähnke hyllar plötsligt publiken. -Ni är verkligen hjältar som sitter här i regnet och lyssnar på oss. "Slip Away" från Heathen (2002) och "New Killer Star" från Reality (2003) står härnäst på tur och de sitter som smäck.

 

Avslutningen blir en känslofylld och mäktig version av "Lazarus" från det som blev Bowies sista album och hans avskedssång till världen. Albumet Blackstar släpptes på David Bowies 69-årsdag 8/1 2016 och två dagar senare var han död. Några i publiken ropar till bandet att de ska avsluta med en gladare låt, men jag tycker nog att detta var en fin och värdig avslutning på en fantastisk konsertupplevelse. Vi i publiken applåderar dem och de applåderar oss i publiken, alla är nöjda.

 

ThrowMeSomeBowie låter David Bowies musik leva kvar och det gör de med bravur och en stor respekt och omsorg.

 

Bandet består av:

Lennart Wåhlin - Sång och kompgitarr.

Karl-Johan Samuelsson- Gitarr

Magnus Larsson - Gitarr och sång

Joakim Jähnke- Bas

Putte Saavedra- Trummor

Åsa Thulin - Sång

Sara Szyber - Sång

 

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Mycket av Kulturnattens evenemang var digitalt, men för de som ville ta en nostalgitripp live med E-TYPE var Parksnäckan kvällens riktiga höjdare.

Vi sitter på parkbänkar längs Fyrisån i början av augusti för att Joakim Palm ska kunna presentera sig själv, sin musik och sitt album "Don't stop trying" som släpptes den 24 juli 2021.

Monsi y su salsa, släppte den 25 juni "Salsa choke na ma", featuring Joys & Papa Dee.

Kent Wennman och hans Rockabilly Quartet släppte nyligen en ny skiva med Elvislåtar som "the king" framförde live 1954-1955.

Recension: Monsi y su Salsa, dvs Simon Monserrat, har som Uppsalanyheter tidigare har beskrivit, en produktiv period i studion. På fredag den 4 december 2020 är det släpp av två singlar som kompletterar hela albumet ” Salsa pal Bailador”, vilket betyder Salsa för dansaren.

Rock på svenska? För inte det tankarna till mjukrockare som Tommy Nilsson, Freda’ och Per Gessle? Må så vara, men den uppfattningen kanske kommer att ändras hos Uppsalapubliken framöver, då gruppen Urtidsdjur nu släpper sin första LP.

Recension: Releasepartyt på Reginateatern i onsdags blev inställt pga covid-19, men Beat Funktions låt ”Green Man” släpps idag fredag den 13 november i en ny fräsch tolkning av Maiah Lay och Henry Bowers.

Recension: Idag fredag 6 november släpper Ismael sitt nya album Doggerland, tyvärr ställer Covid-19 situationen till det för den planerade spelningen på Katalin i helgen.

Recension: Under artistnamnet ”Monsi y su salsa” släpper Simon Monserrat ”Abreme la puerta de tu corazon” den 31 oktober, samtidigt som 3D-animerade videon av Alejandro design från Venezuela (Alejandro Colmenarez).

Uppsalaborna trängs i city. Duo Vindöga går på avstånd från varandra på fält och i skogar runt Uppsala, bärande på en kontrabas. De spelar låten Den avskalade hösten - avskalad på ett alldeles särskilt sätt i den märkliga tid vi lever just nu.