Jack Vreeswijk visar verkligen att han är en artist av rang oavsett släktskapet med pappa Cornelis eller "min gamle släkting" som han själv säger. Det är en fin stund med skönsång av Jack och glimrande gitarrspel av Love Tholin och Jack som vi får uppleva på Katalin denna onsdagkväll.
Konserten ingår i en serie av spelningar av artister som besöker musikern Ingemar Bergmans "vardagsrum". Vardagsrummet har legat på flera olika ställen, men oftast på Katalin. Jack Vreeswijk börjar med att presentera en viktig person, gitarristen Love Tholin.
Att han är en viktig person och medarbetare besannas under konsertens gång. Jack Vreeswijk själv är en duktig gitarrist men den skicklige Love Tholin hjälper honom att få låtarna att verkligen lyfta.

Jack Vreeswijk i Ingemar Bergmans "vardagsrum" (Foto: Fredrik Bolander)
De börjar med Cornelis låt "En mås och en mask" från 1968. Därefter kör de Kris Kristoffersons mästerverk som Janis Joplin gjorde mest känt, "Me and Bobby McGee" i Cornelis tappning blir den "Jag och Bosse Lidén". Kvällen fylls av mer eller mindre kända Cornelis låtar blandat med lite Taube, eget material med mera.

Love Tholin i Ingemar Bergmans "vardagsrum" (Foto: Fredrik Bolander)
När Jack kör vaggvisa till Jack, som Cornelis skrev till honom när han var nyfödd upplever jag en av konsertens höjdpunkter. Det är avskalat och intimt med bara Jack själv på sång och gitarr.
Love Tholins gitarrspel är annars lysande och fullt av nerv och energi hela konserten igenom. Jag imponeras också av deras samspel och gitarrljudet ikväll var superbt.

Love Tholin och Jack Vreeswijk. (Foto: Fredrik Bolander)
Även om Jack berättar att det var länge sedan han bodde i Stockholm så har han ett riktigt "stockholmstugg" i de långa men trevliga mellansnacken. "Jag tar en sip bara" säger Jack nästan mellan varje låt och för vattenflaskan till munnen. Han berättar förstås mycket om Cornelis eller "min gamle släkting" som han säger.
Han berättar också att han, som man kunde göra på den tiden, ärvde skulder efter Cornelis som inte hade nån vidare ordning på sin ekonomi. Förutom skulderna som betalade av sig med stimpengar och annat med tiden så ärvde Jack också flera bananlådor med dikter och texter som han håller hårt i.

Love Tholin, Jack Vreeswijk och Ingemar Bergman. (Foto: Fredrik Bolander)
"Vissa låtar går inte att komma runt" fortsätter Jack. "När morsan kastade ut farsan så flyttade han till en husbåt som sjönk till slut. Många tror att nästa visa bara är en sång om en båt men det är en anti-krigssång om vietnamkriget. Låten är förstås "jag hade en gång en båt".
Konserten avslutas med lite allsång av blandat kvalité till "Inatt jag drömde" som Cornelis skrivit svensk text till.
Jack Vreeswijk är en artist som står stadigt på egna ben och som kan vara stolt över sin pappas låtskatt även om det måste vara svårt att inte fastna i den.