Min första skiva med Eldkvarn fick jag 1987 av en god vän som besökte mig när jag för ett par år var bosatt i Kalifornien. Det var dubbelalbumet Himmelska Dagar som då introducerade mig till deras musikaliska värld. Det var ju också väldigt speciellt att höra deras härliga svenska rockmusik när man var borta från Sverige.
Denna fredagskväll var min femte konsert med Eldkvarn på Katalin (vilket inte är mycket om man jämför med många fans), senast jag såg dem var för ett år sedan. De levererar alltid men jag funderar på hur det skulle bli ikväll. Det är den andra kvällen i rad som de uppträder på Katalins scen.
Plura och hans Eldkvarn besitter en stor låtskatt. (Foto: Pär Dahlerus)
Punktligt på utsatt tid kliver Plura, Carla, Tony och de andra musikerna upp på scenen. Det förvånar mig lite att de redan som låt nr två kör "Fulla för kärlekens skull" som är ett publikfriande nummer där många brukar sjunga med. De river av låt efter låt från sin enorma låtskatt. Det mesta är deras egna material, men de gör några covers. Den första är Cornelis Vreeswijks "Somliga går med trasiga skor" som de gör en mäktig version av.
Plura presenterar nästa nummer "Om man på slutet på 70-talet gick på Tjärhovsgatan på söder i Stockholm kunde man höra följande låt strömma ut ur vår replokal..." så kör de igång med Pojkar, pojkar, pojkar som innehåller ett skönt reggae inslag. När de senare gör en cover av "Always on my mind" med svensk text av Mikael Wiehe så undrar jag varför? De har ju en sådan låtskatt och detta blir kvällens tråkigaste inslag.
Bröderna Carla och Plura Jonsson frontar Eldkvarn. (Foto: Pär Dahlerus)
Bröderna Carla och Plura Jonson och den gamle vapendragaren basisten Tony Thorén står längst fram på scenen och de andra medlemmarna får nöja sig med att vara lite i bakgrunden. Vid ett par tillfällen släpper de fram den unge Adrian Modiggård, son till trummisen Verner Modiggård, som sjunger mycket bra och tillför en hel del energi.
Denna kväll tycker jag också att Carlas gitarrspel är lysande, han grimaserar och liksom vrider ur tonerna ur gitarrhalsen och han kör förstås sin hit "Kungsholmskopplet" - Plura tycker att han är lite lång för att vara lillebror.
Carla Jonsson växlade mellan el- och akustisk gitarr. (Foto: Pär Dahlerus)
Plura berättar några anekdoter, bland annat om en gammal kompis som fick en sjukdom och hade som önskan att få se Eldkvarn spela i Annedalskyrkan i Göteborg innan sin snart förestående död. Sen spelar de "Runt Solen" som de skrev till honom. Det blir lite allvarligt men Plura muntrar genast upp på sitt underfundiga sätt... "från döden till Pluras kök" så spelar de "Vår lilla stad" som används som ledmotiv till TV-serien.
Plura berättar också lite om hur mycket pengar han blev erbjuden för att delta i programmet "Så mycket bättre" Att han först tackade nej till flera anbud men till sist blev erbjuden en så stor summa så att han, efter samråd med kompisen Mauro Scocco, inte kunde tacka nej. Just detta snack om pengar känns lite ovidkommande men man förlåter Plura lätt när de drar igång med "Kärlekens tunga"
Adrian Modiggård tillför mycket energi på scenen. (Foto: Pär Dahlerus)
Min personliga höjdpunkt blir ett av extranumren "Ett hus på stranden" som sitter som en smäck. Eldkvarn är överhuvudtaget ett mycket väloljat lokomotiv som stabilt rullar genom deras stora låtskatt. De avslutar med allsång till "Söders kors" en stämningsfull avslutning för mig.
Eldkvarn kändes vitala och jag hoppas att de traditionsenligt återkommer till Katalin återigen om ett år.