Magnus Carlsson, Jessica Andersson och Sonja Aldén visade prov på mycket starka sånginsatser när de bjöd in till Christmas Night på onsdagkvällen. Den rutinerade trion levererade både sväng, värme och innerlighet i en konsert som fick publiken att känna doften av jul och rysa av välbehag.
Den intima stämningen går att ta på redan innan musiken har börjat. De 600 i publiken i ett alltså långt ifrån fullsatt UKK är inbjudna till ett vardagsrum med fåtöljer och soffor där finporslinet står framdukat på bordet. Redan i det första numret visar de tre artisterna Magnus Carlsson, Jessica Andersson och Sonja Aldén att de verkligen är sångare av rang. I ett smakfullt trestämmigt arrangemang av ”I´ll be home for christmas” som framförs a cappella sätter de ribban högt när det gäller sånginsatserna. Täta snygga stämmor utan en enda tillnärmelsevis oren ton.
Christmas Night bjöd på intim stämning (Foto: Morgan Jansson)
Första set känns småmysigt och ganska återhållsamt. Svenska julklassiker ackompanjeras smakfullt men nästan väl försiktigt av bandets skickliga musiker som i detta set spelar allt akustiskt. Kontrabas, stålsträngad gitarr, flygel och ett nedbantat trumset bildar en soft bakgrund som gör att sånginsatserna verkligen kommer fram.
Magnus Carlsson på styva linan
Tyvärr känns det som att artisterna inte riktigt kommer igång under första set, till exempel känns medleyt med amerikanska julsånger lite lätt oengagerat. Inte förrän Magnus framför ”Julens tid är här” från en av sina första julskivor som duett med Sonja, lyfts engagemanget ett snäpp. Artisterna får även chans att framföra några av sina ”vanliga” sololåtar. Till exempel får vi höra Jessica Anderssons ”Aldrig, aldrig” som hon skrivit med Peter Le Marc. Magnus visar sig på styva linan med Gounods ”Ave Maria”. Jag brukar vara skeptisk till när populärmusiksångare ger sig på sådana klassiker, men han gör det oväntat bra och imponerar stort med sin extremt långa slutton i falsettläge. Efter detta skämtar tjejerna om att ingen av dem vill gå upp och sjunga efter att ”han den där” sjungit, men till slut avslutar alla tre tillsammans första set.
Magnus Carlsson imponerade med Gounods "Ave Maria". (Foto: Morgan Jansson)
Tempot och intensiteten höjs
Efter paus har scenen byggts om med podier och musikerna har bytt till rocksättning med trumset, elbas och elgitarr. Introt består av instrumentala julmelodier i ett slags symfoniskt rockarrangemang. Att snyggt kunna blanda ”Ding dong merrily on high” med ”Carol of the bells” och dessutom smyga in ”Å jänta å ja” tyder på att kapellmästaren Magnus Ludwigsson är en riktigt skicklig arrangör. Tempot och intensiteten höjs nu och vi får höra både snabba julrocklåtar och julballader. Sonja får chansen att promota sin egen nya skiva ”I andlighetens rum” med låten ”Om det var Gud” skriven av Tomas Andersson Wij. Detta framförande är definitivt det mest innerliga och varma som framförs under kvällen, jag tror inte jag var den enda i lokalen som rös av välbehag.
Jessica Andersson sjöng med värme och inlevelse. (Foto: Morgan Jansson)
Hallelujah, vilket arrangemang!
Min personliga favorit under konserten blev Leonard Cohens ”Hallelujah” i ett arrangemang där de olika kompmusikerna ackompanjerade varsin vers. Gitarristen Conrad Boqvist blandar in klanger inspirerade av Jimi Hendrix i sitt komp till Sonjas första vers. Sedan är det pianisten Magnus Ludwigssons tur att med pianospel a´la Bruce Hornsby ackompanjera Jessicas vers. Innan alla, inklusive violinisten Petra Wahlgren tar i för full kraft på fjärde versen får Magnus ett virtuost basspel av Petter Gunnarsson som bakgrund till sin tredje vers. Efter två nummer av Magnus, en nyskriven låt i Motownstil och ABBA:s instrumentala ”Arrival” till vilken Björn Ulvaeus skrivit en text med julfeeling avslutas konserten med två mycket välsjungna nummer. ”The Prayer” med omväxlande engelsk och italiensk text framförs med mycket värme och inlevelse av Sonja och Jessica. Sista numret blir den tämligen utnötta melodin ”O helga natt” som trion med sina olika röster och stämsång lyckas ge något av ett nytt liv.
Som avslutning fick publiken vara med och sjunga ”Stilla natt” a cappella. Detta medan artister och musiker vandrade av scenen och ut i foajén för att signera skivor och ta sig tid att prata med de som ville.
