Flustret har en trivsam innergård. Där uppträdde Bo Kaspers Orkester på den lilla scen som man byggt upp. Folk trängdes på gården och stod längs Flustrets balkong och njöt av den gemytliga stämningen under det superproffsiga bandets uppträdande.
Bo Sundström, bandets fixstjärna och härförare, jazzade runt oklanderligt klädd i svart kavaj och hatt. Det övriga bandet såg ut som äldre distingerade gentlemän utom basisten, Michael Malmgren, som mer liknade en strandraggare bakom sina mörka solglasögon.
Uppsalanyheters rescensent lyfter på hatten för BKO (Foto: Morgan Jansson)
Det var en underbar konsert som bandet bjöd på. De flesta hits fanns med, även om jag personligen gärna skulle velat höra ”Hem till mig” också. Man växlade obehindrat mellan pianoklink och ståbas i de tidiga jazzlåtarna till kubanska rytmer i mittensektion till att avsluta rockigt och på gränsen till elektroniskt i ”I samma bil”, bandets största hit.
Mellansnacket var avspänt, roligt och personligt. Bo Sundström pratade om sitt senaste år då både hans bror och far gick bort, något han också sjöng om i ”Vilket år”.
På det hela taget var det en väldigt vacker konsert med ett band som har åldrats med värdighet och lyckats behålla sin skaparglöd och sin publik.
Hatten av för det, Bo Kasper!
Text: Erik Markstedt
