Den 24 augusti släpper pianisten Joel Lyssarides sitt album Dreamer.
Titeln Dreamer passar mycket bra, liksom omslaget av en man som dyker ner i en pool som istället för vatten verkar innehålla ett himlavalv med stjärnor. Musiken är ofta drömsk och sagolikt vacker.
Den 26-årige pianisten Lyssarides har redan hunnit skapa sig ett rykte inom musikerkretsar. Han har samarbetat med så skiftande artister som Silvana Imam, Ann Sofie von Otter, Dirty Loops, Benny Andersson, Nils Landgren, Kristin Amparo och Blacknuss.
På albumet Dreamer spelar Joel Lyssarides tillsammans med Niklas Fernqvist på bas och Rasmus Svensson Blixt på trummor.
Öppningsspåret "Semblance" är en av nio egna kompositioner. Det är en riktig pärla där tonerna flödar ur Lyssarides piano. Det känns mer som en klassisk komposition än jazz. Det är så vackert att jag berörs till tårar. Det är något i själva klangen och tonen som tränger djupt in i själen. En känsla av vemod men också eufori.
"Gudalquivir" har en jazzig folkmusikkänsla över sig. Inslag av flamencoinspirerade toner hörs också. Joel Lyssarides fina spel påminner ibland om Jan Johansson. Rasmus Svensson Blixt trummar känsligt på cymbalerna och Niklas Fernqvist rör sig obehindrat över bassträngarna både med och utan stråke.
I "Self Portrait" ökar intensiteten ytterligare med virvlande och snabba piruetter i klassisk lite rysk stil. Stycket innehåller även modernare inslag med syntspel. Titelspåret "Dreamer" är lite bluesaktigt och jag drömmer mig bort. "Silhouettes" är ett kortare klassiskt pianostycke. "Mirages" är skön jazz med folkmusikkänsla men även här finns den klassiska musiken närvarande.
"Longing for Labrador" är ett fint stycke skrivet av Niklas Fernqvist. Bas och piano följer varandra i sköna harmonier och Rasmus Svensson Blixt trumspel svävar liksom i bakgrunden. "Umbra" är ett lugnare stycke som får mig att tänka på en annan trio, nämligen Esbjörn Svenssons. I följande "Transcendence" håller E.S.T. känslan i sig.
De gör även en fin version av klassikern "When you wish upon a star". Visst är det vackert och välspelat men jag tycker inte att det passar in i helheten och jag förlorar fokus för ett ögonblick. Den avslutande "Silent Agreement" knyter däremot fint ihop säcken då den påminner om öppningsspåret.
Dreamer är ett helt fantastiskt album som jag nästan inte kan lyssna mig mätt på. Det går givetvis inte att sätta ett lägre betyg än 10/10. Absolut världsklass!
