Det släpps mycket bra ny musik. Tre ganska olika skivor som nyligen har givits ut inom den breda Americana genren är Rodney Crowell "Close ties", Chip Taylor "A song I can sing with" och Andrew Combs "Canyons of my Mind".
Vi börjar med Rodney Crowell som får betraktas som en veteran inom country och americana. Han började sin karriär i mitten av 70-talet. Han har till exempel spelat med Emmylou Harris Hot Band.Rodney Crowell för vidare en tradition som en americana poet efter storheter som Townes Van Zandt och Guy Clark.
På albumet "Close ties" har Crowell grävt djupt i sina musikaliska rötter och även inspirerats av blueshjältar som Lightning Hopkins och John Lee Hooker. Han gästas av tidigare hustrun Rosanne Cash, John Paul White och Sheryl Crow på det nya albumet. "Close ties" är ett fantastiskt bra album som gränsar till full pott. Mitt betyg blir 9/10.
En annan veteran som varit väldigt produktiv de senaste åren är Chip Taylor. Han har nyligen släppt albumet " A song I can live with". Chip Taylor, eller John Wesley Voight som är hans riktiga namn, har varit en stor låtskivare ända sedan 60-talet. Han är liksom Crowell en historieberättare och poet av den gamla skolan.
Under senare år har Taylors album blivit alltmer stillsamma. Hans raspiga stämma pratsjunger fram de fina berättelserna till ett stillsamt komp. Det är äkta och mycket bra, men risken att slumra till blir överhängande då det lugna tempot nästan blir som vaggvisor. Det är vackert och skört. Betyg 8/10.
Nykomlingen bland dessa herrar är den 30-åriga Andrew Combs, som just släppt sitt tredje album "Canyons of my Mind". Han är en helt ny bekantskap för mig. Combs har själv sagt att han med det nya albumet vill att det ska låta som en cocktail av Roy Orbison, Glenn Campbell och Harry Nilsson, inga dåliga förebilder.
Jag tycker att Andrew Combs har lyckats skapa ett tidlöst album. Americanan kan ses som en grund blandad med pop och rock. Han sjunger väldigt bra, låt- kompositionerna är suveräna och orkestreringen med många instrument så snygg och välproducerad att det inte kan bli mycket bättre. "Canyons of my Mind" är ett makalöst bra album i en klass för sig. Betygskalan räcker nästan inte till. Betyget blir alltså utan minsta tvekan 10/10.