Samtidigt som antalet personer som ansöker om skuldsanering fortsätter att öka är det få kommuner som lägger mycket tid på budget- och skuldrådgivning. Det visar en undersökning från Konsumentverket.
Enligt statistik från Kronofogden har antalet ansökningar om skuldsanering ökat stadigt under de senaste åren. Under 2012 kom det in drygt 9 000 ansökningar, vilket motsvarade en ökning med cirka 7 procent. Vid årsskiftet var knappt 430 000 svenskar restförda för någon skuld hos Kronofogden. Trots det är det få kommuner som satsar på att förebygga överskuldsättning det vill säga, att sätta in resurser innan det har gått för långt.
Totalt är det ungefär 350 personer som arbetar med budget- och skuldrådgivning i landet i dag. Deras arbetstid motsvarar 230 årsarbetskrafter, vilket är en ökning med fem årsarbetskrafter jämfört med 2012. Men endast 18 av de 230 årsarbetskrafterna läggs på förebyggande insatser.
Framförallt läggs arbetstiden på dem som redan har ekonomiska problem. 85 årsarbetskrafter läggs på de allra mest skuldsatta i form av hjälp med skuldsanering. 110 kommuner arbetar inte förebyggande överhuvudtaget.
- Det här visar att verksamhetens omfattning långtifrån är tillräcklig i alla kommuner. Det satsas för lite resurser på förebyggande insatser och vissa kommuner erbjuder endast hjälp med skuldsaneringsansökan. Många skuldsatta som inte har rätt till skuldsanering enligt lagen har ändå stort behov av ekonomisk rådgivning, säger Gunnar Larsson, Konsumentverkets generaldirektör och KO.
60 kommuner erbjuder budget- och skuldrådgivning mindre än en arbetsdag per vecka. Förutom att satsningar på det förebyggande arbetet uteblir innebär detta också att många människor med ekonomiska problem får vänta länge innan de överhuvudtaget får träffa en budget- och skuldrådgivare. I undersökningen konstateras att väntetiden varierar kraftigt mellan kommunerna med alltifrån ingen kötid alls till drygt ett år.
Långa väntetider i Uppsala län
I Uppsala ligger genomsnittet av hur mycket rådgivning som ges per person och andel skuldsatta som är registrerade hos Kronofogden ungefär som i resten av riket, men väntetiderna är långa. En årsarbetande skuldrådgivare skall räcka till för 44 346 personer enligt konsumentverkets undersökning. Rikets genomsnitt är 41 349 personer fördelat per skuldrådgivare.
I Uppsala kommun med sina 202 tusen invånare är andelen skuldsatta i procent 2,6 och väntetiderna för rådgivning är i snitt 3 veckor.
Att kommunerna väljer att prioritera annat är inte så konstigt. I första hand är det inte kommunerna som har mest att vinna på att bygga ut verksamheten. Kommunerna får visserligen minskade kostnader för socialtjänsten, men det är framför allt i socialförsäkringssystemet som de största besparingarna görs.
Ur ett snävt, kommunalekonomiskt perspektiv innebär detta ett problem. Varför ska man satsa på något som gynnar en annan del av välfärdssystemet?
Överskuldsättningen kostar samhället 30 till 50 miljarder årligen så det är inte bara den enskilda individen som tjänar på en väl fungerande budget- och skuldrådgivning.
