Release 1/9 Den forne Jayhawks-medlemmen Mark Olson släpper sitt fjärde soloalbum (han har släppt många fler i andra konstellationer) "Spokeswoman of the bright sun"
Egentligen tycker jag att Mark Olson kunde varit mer generös mot sin livs- och musikerpartner, norska Ingunn Ringvold och släppt albumet i bådas namn. Ingunn är minst lika viktig som Mark. De har skrivit låtarna tillsammans. Ingunn sjunger också duett med Mark albumet igenom. Hon sjunger dessutom bättre än Mark.
Hon är också väldigt viktig när det gäller det speciella soundet på albumet. Ingunn spelar Mellotron, Chamberlin (som är ett med Mellotronen besläktat klaviaturinstrument) samt en slags armenisk harpa som kallas Qanon. Hon fick i varje fall vara med nästan lika mycket som Mark på omslaget, men nog sitter han lite framför henne där också.
Förutom att jag stör mig lite på Marks självupptagenhet så är det ett spännande album som de har åstadkommit tillsammans. Det har en ovanligt sound tack vare Ingunns ovanliga instrument. Det tar lite tid att ta till sig albumet. Man upptäcker efterhand mer och mer i de små lite hippie-aktiga popmelodierna som har en speciell atmosfär och känsla i sig. Albumet är inspelat i deras stuga i den kaliforniska Joshua Tree öknen. Ibland spelade de in ute på verandan också.
Det är mycket svårt att sätta betyg på musik. Dels beror det på vilken sinnesstämning jag själv är i och dels beror det förstås på hur mycket jag har hunnit lyssna på skivan. I detta fall är det nog 5-6 lyssningar. Jag gillade det inte alls från början. Den blir bättre och bättre men idag stannar betyget på 7/10, vem vet vad det är imorgon eller om ett år?
Till sist en uppmaning till Mark Olson om det inte redan gått fram. Släpp fram din kvinna och låt henne verkligen bli "Spokeswoman of the bright sun" det är hon verkligen värd.
