Skriv ut denna sida
Uppsalabaserade Lina and The Band of Barod släpper sin debut-EP. (Foto: Pär Dahlerus) Uppsalabaserade Lina and The Band of Barod släpper sin debut-EP. (Foto: Pär Dahlerus)

Recension: Lina and The Band of Baroda - Silent Water

2019-06-13 - 22:13

För fyra år sedan började Lina Eriksson ett enmansprojekt som sedan utvecklade sig till bandet Lina and The Band of Baroda.

 

Det Uppsala-baserade bandet som nu, förutom av Lina på sång och akustisk gitarr, består av Kim Westin på gitarr, Elin Eriksson på trummor och Ingrid Miljand på bas, släpper nu sin första EP med 5 låtar. Fyra av låtarna är orginalkompositioner med texter av Lina Eriksson och musik av henne tillsammans med Kim Westin. De gör även en fin version av Tim Buckleys "Phantasmagoria in Two".

 

Lina har lite av en folkmusik-röst och även musiken har en slags folkmusikskimmer över sig. Man får ju ofta personliga associationer till någon annan musik. Det som kommer till mig när jag lyssnar på Lina and The Band of Baroda är R.E.M. Det är något i själva soundet och tonfallet som ger mig denna känsla.

 

Bandet har ett skönt och äkta och eget sound. Låtarna håller hög kvalité och växer efter några spelningar. Det känns definitivt som Lina and the Band of Baroda har något speciellt som de kan fortsätta att utveckla.

Favoritspår: Please

 

Jag gillar vad jag hör och sätter till slut betyget 7/10

 

På lördag har de release-spelning på Williams Pub i Uppsala.

 

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Recension: Himlen hade öppnat sig när Sirius mötte IFK Norrköping på Studenternas IP under söndagseftermiddagen. Tunga moln låg kvar över Uppsala, men till Amanda Ginsburgs spelning i Parksnäckan hade regnet tillfälligt upphört. Den publik som trotsat vädret och tagit sig till Parksnäckan fick 80 mycket trevliga minuter jazz och visa.

Recension: Efter flera regnskurar under dagen kom solen och energin fram denna fredagskväll med Sarah Dawn Finer på Parksnäckan.

Recension: Ylva Eriksson och Hanna Enlöf som tillsammans är Good Harvest fyllde Öregrund kyrka, på fredagskvällen. Det gjorde de inte bara med sin välljudande musik utan också med publik.

Recension: Med värme och energi förtrollade systrarna Megan och Rebecca Lovell i Larkin Poe Parksnäckans publik. Deras sätt att blanda upp blues med modernare tongångar ger dem en originalitet och deras publikkontakt är i en klass för sig.

På reggaefestivalens andra dag började programmet med yoga klockan två på eftermiddagen och avslutades med Alpha Blondy efter midnatt. Själv kom jag till festivalområdet vid Fyrishov strax innan klockan fem. Redan vid entrén stod det klart att det var avsevärt många fler som sökt sig dit än vid motsvarande tid dagen innan.

Uppsala reggaefestival är vid det här laget en institution i Uppsalas musik- och kulturliv. Festivalen har under åren ambulerat mellan ganska många platser. I år var man tillbaka på rätt centrala och lättillgängliga Fyrishov, där det en gång ska ha börjat. Själv har jag trots många år i staden och ett stort musikintresse aldrig besökt festivalen tidigare.

Inför Robert Wells kommande spelningar med den legendariske munspelaren Charlie McCoy samt Rhapsody in Rocks 30 års jubileum hade Uppsalanyheters musikskribent Pär Dahlerus en liten pratstund med honom.

Recension: Det är fyra år sedan Ulf Lundell gav vad han påstod var en avskedsföreställning. Han skulle aldrig mer spela live. Under fredagskvällen stod han ändå där på scenen i Furuviksparken och avverkade den femte av sommarens 17 konserter. Det finns all anledning att glädja sig åt att han ändrade sig, även om jag får beklaga att han valde bort Uppsala denna gång.

Recension: Trots att de två artisterna Mauro Scocco och Tomas Andersson Wij uppträdde med samma koncept i Parksnäckan för tre år sedan fyllde de två populära herrarna Parksnäckan igen. En entusiastisk publik välkomnade dem i den mycket fina sommarkvällen.

Recension: Gyllene Tider fyllde den vackra Botaniska trädgården med publik och med sin musik. Efter 40 år tog de som band avsked av Uppsalapubliken med en kavalkad av hits. Vi fick se ett tajt och taggat band som inte alls känns trötta, tvärtom så sprudlar det av energi om dem.