Skriv ut denna sida
Uppsalagruppen Boheme spelade på Katalin. (Foto: Morgan Jansson) Uppsalagruppen Boheme spelade på Katalin. (Foto: Morgan Jansson)

Recension: Musikalisk mångfald med Boheme på Katalin

2018-06-29 - 04:04

Trion Boheme blandade frisk med musik av olika slag från flera olika decennier när de på torsdagskvällen spelade på Katalin.

 

Det var meningen att konserten skulle vara utomhus, för vem kunde tro att det skulle komma regn en av sommarens kanske varmaste dagar i Uppsala, men det gjorde det. Eftersom Boheme även spelar i morgon fredag på Katalin så finns chansen att få uppleva dem för er som missade dem ikväll och då kan det kanske bli utomhus.

 

DSC06251-copy-UN

Kettil Medelius. (Foto: Morgan Jansson)

 

Boheme är alltså en trio bestående av Uppsalas Hammond-orakel Andreas Hellkvist, Ola Bothzén på trummor och Kettil Medelius på Fender Rhodes-Piano och sång. När de bestämde sig för att bilda trion för några år sedan var huvudidén att förena två av de mest tongivande klaviaturinstrumenten under 60- och 70-talet. Alla tre är mycket skickliga på sina respektive instrument och när de nästan leker eller jammar fram musiken tillsammans blir det mäktigt. Jag slås av hur mycket det kan låta om bara tre musiker.

 

DSC06259-copy-UN

Ola Bothzén. (Foto: Morgan Jansson)

 

De startar upp med låten Hi-Heel sneakers, för att sedan rulla vidare med en jazzig version av "Sunny". Det är ett väldigt driv i musiken. Andreas berättar att namnet Boheme inte bara kommer från att de är bohemiska utan från deras respektive efternamn BO(thzén)HE(llkvist)ME(delius).

 

DSC06274-copy-UN

Andreas Hellkvist. (Foto: Morgan Jansson)

 

Det är tre musiker som verkar ha roligt och trivs med varandra. De ler ofta och nickar till varandra. Det känns också som att de uppträder som en enhet fast alla tre är skickliga solister. De lämnar hela tiden plats åt varandra.

 

Några av mina personliga höjdpunkter är när de spelar, vad som de kallar det Partyjazz, med många sköna grooves. Bob Marleys "Lively Up Yourself, som får en helt ny jazzskrud och bara går att känna igen genom inlednings-riffet samt att alla tre sjunger just Lively Up Yourself i korus. Andra favoriter är faktiskt Beatles tolkningarna "I want you (she´s so heavy)" och "Don´t let me down".

 

Boheme är en skicklig och hårt arbetande trio som är roliga att se live, så missa nu inte chansen på fredagkväll.

 

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Recension: För ett par dagar sedan hade jag inte hört talas om varken amerikanskan Hayley Reardon eller britten Ryan O'Reilly. På onsdagskvällen fick jag ett meddelande från en vän i Stockholm "Ser just ett par singer-songwriters som kommer till Uppsala imorgon, du måste gå".

Recension: I dag vet nästan alla vem vem Plura är. Har man inte haft något tidigare intresse för Eldkvarns musik, har man förmodligen mött honom som tv-kock, mer eller mindre påklädd på överkroppen, eller i någon av de andra tv-produktioner han medverkat i. Eller i tidningsrubriker om kokain och annat. När han under lördagskvällen i sällskap med en trio musiker intog scenen på Katalin var det dock låtmakaren och sångaren Plura som stod i centrum.

På tisdag 10 september kör Klubb Uffe igång igen på Katalin. Först ut för säsongen är australiensaren William Crighton och hans band. Som grädde på moset kommer också amerikanen Dave Rosewood och startar upp kvällen med en solospelning.

Recension: Det har gått drygt fem år sedan Jill Johnson beslöt att ta med den något kantstötta countrysångaren Doug Seegers i sitt tv-program. Succén var omedelbar. Sedan dess har Seegers hunnit med flera besök i Uppsala. Under fredagen var det dags igen. Då mötte en laddad Doug Seegers och hans band den förväntansfulla publiken på Katalin.

Recension: Himlen hade öppnat sig när Sirius mötte IFK Norrköping på Studenternas IP under söndagseftermiddagen. Tunga moln låg kvar över Uppsala, men till Amanda Ginsburgs spelning i Parksnäckan hade regnet tillfälligt upphört. Den publik som trotsat vädret och tagit sig till Parksnäckan fick 80 mycket trevliga minuter jazz och visa.

Recension: Efter flera regnskurar under dagen kom solen och energin fram denna fredagskväll med Sarah Dawn Finer på Parksnäckan.

Recension: Ylva Eriksson och Hanna Enlöf som tillsammans är Good Harvest fyllde Öregrund kyrka, på fredagskvällen. Det gjorde de inte bara med sin välljudande musik utan också med publik.

Recension: Med värme och energi förtrollade systrarna Megan och Rebecca Lovell i Larkin Poe Parksnäckans publik. Deras sätt att blanda upp blues med modernare tongångar ger dem en originalitet och deras publikkontakt är i en klass för sig.

På reggaefestivalens andra dag började programmet med yoga klockan två på eftermiddagen och avslutades med Alpha Blondy efter midnatt. Själv kom jag till festivalområdet vid Fyrishov strax innan klockan fem. Redan vid entrén stod det klart att det var avsevärt många fler som sökt sig dit än vid motsvarande tid dagen innan.

Uppsala reggaefestival är vid det här laget en institution i Uppsalas musik- och kulturliv. Festivalen har under åren ambulerat mellan ganska många platser. I år var man tillbaka på rätt centrala och lättillgängliga Fyrishov, där det en gång ska ha börjat. Själv har jag trots många år i staden och ett stort musikintresse aldrig besökt festivalen tidigare.