Skriv ut denna sida
Doug Seegers på Katalin. (Foto: Morgan Jansson) Doug Seegers på Katalin. (Foto: Morgan Jansson)

Recension: Hatten av för Doug Seegers

2015-07-18 - 03:29

Eftersom jag tidigare sett Doug Seegers uppträda vid två tidigare tillfällen så var förväntningarna inte så stora denna svala julikväll i Uppsala. En viss mättnad kan uppstå när man sett en artist flera gånger. När jag sedan kommer till Katalin och Neil Youngs musik spelas i högtalarna så tycker jag att det bådar gott för kvällen.

 

Denna föraning visar sig sedan också vara riktig då Doug Seegers med band kommer in på scenen. Jag känner direkt att det kommer att bli väldigt bra. Doug Seegers har en väldig karisma och scennärvaro som är minst lika stor som cowboyhatten han har på sig. En av de första låtarna de spelar är Angie's song som han skrev till sin flickvän då hon satt i fängelse.

 

7D2 1504-copy-UN

Barbara Lamb på stämsång och violin. (Foto: Morgan Jansson)

 

Bandet är mycket tajt med huvudfigurerna Örjan Mäki (Willy Clay Band och Favourite Hippies) på gitarr och Barbara Lamb från Nashville på violin och stämsång. Ljudet är också mycket bra. Doug berättar att han jobbar på ett nytt album som beräknas släppas i april 2016. Han testar därefter låten "walking on the edge of the world" på oss och av döma av publikreaktionerna kan det bli en hit.

 

7D2 1635-copy-UN

Örjan Mäki på gitarr. (Foto: Morgan Jansson)

 

Redan som sjätte låt kommer hans stora hit "Going down to the river". Lika förvånande är det att när han introducerar låten och berättar den lite uttjatade historien om när Jill Johnson upptäckte honom när han som hemlös spelade på gatan i Nashville ser ut att få tårar i ögonen. Han är mycket tacksam till Sverige och svenskarna som gett honom ett nytt liv och en ny karriär. Han berättar att hans första flygning var när han reste till Sverge förra sommaren, en otrevlig upplevelse!

 

7D2 1564-copy-UN

Doug Seegers tackar Jill Johnson för sitt "nya" liv. (Foto: Morgan Jansson)

 

När Doug lite senare tar av sig jackan och säger att han ska spela lite rock'n roll så gör han det mycket bra (låter lite som Dwight Yoakam vid dessa tillfällen). Doug beskriver sin musik som country-blues. När de lite senare ska spela lite material från det nya albumet med Jill Johnson "In Tandem" så ropar någon i publiken "Hank Williams" och Doug Svarar fyndigt "No I am not Hank Williams" och visst är han inte det, men väldigt influerad.

 

I ett av extranumrerna hyllar han en annan hjälte, Gram Parsons. Det hela känns mycket genuint och äkta och Doug Seegers ger sig verkligen tid att prata med alla som vill efter konserten.

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Recension: De lokala körerna Vindhemskören och Vokalensemblen Uppslaget fick ihop ett pampigt jularrangemang med Anna-Lotta Larsson och Andreas Landegren i Missionskyrkan på självaste Sankt Nikolaus dag.

Recension: Många konserter är bra och en del är så bra att ord inte räcker för att beskriva upplevelsen. Eric Bibbs konsert på Katalin under torsdagskvällen var just en sådan.

Recension: Gabriel Kelley med band värmde Uppsalapubliken under ett par timmar. Med sin varma röst och innerliga och äkta musik med rötter i den amerikanska södern både vaggade och gungade han och bandet de lyckliga som tagit sig till UKK sal B. De bjöd bland annat på musik från det fantastiska självbetitlade albumet som släpptes i oktober.

Recension: På onsdag den 4 december kommer den amerikanska musikern och sverigevännen Gabriel Kelley till UKK. Han är ute på en sverigeturné med sitt nya självbetitlade album i bagaget.

Recension: "Hej kära Uppsala!" sade sångerskan och bad oss att luta oss tillbaka och njuta av värme i kylan och ljus i mörkret. Sarah Dawn Finer gjorde ett stopp på första advent på UKK med sin turné "Winter songs".

Recension: Inför ett nästan utsålt konserthus sjöng och spelade Jakob Hellman uppbackad av fyra musiker. En nästan lite hyperaktiv Hellman underhöll också med långa underfundiga mellansnack med en hel del fyndig humor.

Recension: Alla har vi ett förhållande till Björn Ulvaeus och Benny Anderssons musik. Frågan är vad den sista föreställningen innan uppehållet innehåller? Det syns att hela gänget på scenen drar på lite extra energi. Det känns bättre att gå på ledighet då.

Den skicklige Hammondspelaren och tillika Uppsalabon Andreas Hellkvist har nyligen släppt sitt andra album i eget namn. Mycket har hänt i Andreas liv och hans personliga utveckling under de tre år som passerat sedan albumet Finally! Inte minst har Island kommit att betyda mycket för Andreas.

Recension: Både Among Lynx, med rötterna i Uppsala, och Lisa Lystam Family Band har under hösten släppt nya album. På lördag den 16 november kommer båda banden att sätta Katalin i gungning. Efter att ha lyssnat på deras nya skivor så höjs mina förväntnigar. Båda utgivningarna håller en genomgående hög standard. Dessutom är båda banden sådana som ska upplevas live.

Recension: Säsongens sista Klubb Uffe spelning på Katalin bjöd på massor av musik och fina röster. Mikaela Finne med rötterna i finska Österbotten inledde kvällen innan huvudakten Mipso från North Carolina. Det blev verkligen en helkväll och den relativt stora skara som tagit sig ut i november-rusket var mycket entusiastisk.