Skriv ut denna sida
Sweet Emma and The Mood Swingers (Foto: Morgan Jansson) Sweet Emma and The Mood Swingers (Foto: Morgan Jansson)

Recension: Sweet Emma and The Mood Swingers på Kulturoasen

2014-09-29 - 03:20

När jag ser mig omkring i lokalen ser jag stora leenden på publikens läppar, jag ser händer som klappar i takt och fötter som stampar. Jag tänker att det är nog fler än jag som bara efter fem minuter glömt bort att klockan bara är 14.00 och att det är söndag.

 

Det är en tidsresa vi bjuds på, både musikaliskt och visuellt, när detta sjumannaband från Uppsala äntrar scenen på Kulturoasen i Hågaby. Musiken som spelas är en blandning av Boogie Woogie, Rhythm N’ Blues och Swing, något som verkar gå hem i alla åldrar när det levereras av Sweet Emma och hennes gäng.

 

MV8A2529-copy-2

Emma Sannervik spelar ståbas. (Foto: Morgan Jansson)

 

Sweet Emma and the Mood Swingers öppnar med en gungig låt med en doft av country som genast inbjuder till dans. Därefter lägger bandet i en högre växel och bjuder åhörarna på ett otroligt sväng i något mer än en timme. Solisterna i bandet får mycket utrymme och spelglädjen är stor. Anders Söderberg som frontar bandet sjunger med stor inlevelse och har inte sällan glimten i ögat när han framför både egenkomponerade alster och ”covers” räddade från ett svunnet årtionde.

 

MV8A2654-copy-2

Anders Söderberg frontar och står för sången. (Foto: Morgan Jansson)

 

Gästandes i blåssektionen för dagen var Marcus Alm på trumpet som tillsammans med Olle Thunström (saxofon) lyfte intensiteten i såväl solon som svar mellan Anders Söderbergs sång och munspel. Vi bjöds även på gitarrsolon som rörde sig i gränslandet mellan jazz och blues, framförda med stilkänsla av Magnus Ottner som med sin ”jazzburk” på magen fängslade den brokiga skaran åhörare på Kulturoasen.

 

MV8A2634-copy-2

Olle Thunström gästspelade på saxofon. (Foto: Morgan Jansson)

 

Det sväng som kännetecknar dagens spelning kan till stor del tillskrivas det stadiga kompet i bandet. Daniel Olssons trummor och Sweet Emmas bas lägger en stabil grund för såväl de riktigt ösiga låtarna som de mer ”tassande” swinglåtarna vilka bandet blandade på ett genomtänkt vis. Karl Sjölin (piano) lärde oss även att boogie woogie spel inte är en utdöende konstform. När Karls rullande pianobas-spel inledde det extranummer publiken krävde av orkestern, visste alla att det skulle bli en fartfylld avslutning på söndagseftermiddagen.

 

MV8A2621-copy-2

Det var få som vågade bjuda upp men det fanns undantag. (Foto: Morgan Jansson)

 

För dem som hade oturen att missa denna spelning erbjuds snart en ny chans att uppleva detta ösiga Rhythm N’ Bluesgäng. Redan den 18:e oktober spelar nämligen Sweet Emma and the Mood Swingers på Katalins stora scen. Ett måste för den som gillar att röra sig till livemusik.

 

Uppsalanyheter
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Recension: Himlen hade öppnat sig när Sirius mötte IFK Norrköping på Studenternas IP under söndagseftermiddagen. Tunga moln låg kvar över Uppsala, men till Amanda Ginsburgs spelning i Parksnäckan hade regnet tillfälligt upphört. Den publik som trotsat vädret och tagit sig till Parksnäckan fick 80 mycket trevliga minuter jazz och visa.

Recension: Efter flera regnskurar under dagen kom solen och energin fram denna fredagskväll med Sarah Dawn Finer på Parksnäckan.

Recension: Ylva Eriksson och Hanna Enlöf som tillsammans är Good Harvest fyllde Öregrund kyrka, på fredagskvällen. Det gjorde de inte bara med sin välljudande musik utan också med publik.

Recension: Med värme och energi förtrollade systrarna Megan och Rebecca Lovell i Larkin Poe Parksnäckans publik. Deras sätt att blanda upp blues med modernare tongångar ger dem en originalitet och deras publikkontakt är i en klass för sig.

På reggaefestivalens andra dag började programmet med yoga klockan två på eftermiddagen och avslutades med Alpha Blondy efter midnatt. Själv kom jag till festivalområdet vid Fyrishov strax innan klockan fem. Redan vid entrén stod det klart att det var avsevärt många fler som sökt sig dit än vid motsvarande tid dagen innan.

Uppsala reggaefestival är vid det här laget en institution i Uppsalas musik- och kulturliv. Festivalen har under åren ambulerat mellan ganska många platser. I år var man tillbaka på rätt centrala och lättillgängliga Fyrishov, där det en gång ska ha börjat. Själv har jag trots många år i staden och ett stort musikintresse aldrig besökt festivalen tidigare.

Inför Robert Wells kommande spelningar med den legendariske munspelaren Charlie McCoy samt Rhapsody in Rocks 30 års jubileum hade Uppsalanyheters musikskribent Pär Dahlerus en liten pratstund med honom.

Recension: Det är fyra år sedan Ulf Lundell gav vad han påstod var en avskedsföreställning. Han skulle aldrig mer spela live. Under fredagskvällen stod han ändå där på scenen i Furuviksparken och avverkade den femte av sommarens 17 konserter. Det finns all anledning att glädja sig åt att han ändrade sig, även om jag får beklaga att han valde bort Uppsala denna gång.

Recension: Trots att de två artisterna Mauro Scocco och Tomas Andersson Wij uppträdde med samma koncept i Parksnäckan för tre år sedan fyllde de två populära herrarna Parksnäckan igen. En entusiastisk publik välkomnade dem i den mycket fina sommarkvällen.

Recension: Gyllene Tider fyllde den vackra Botaniska trädgården med publik och med sin musik. Efter 40 år tog de som band avsked av Uppsalapubliken med en kavalkad av hits. Vi fick se ett tajt och taggat band som inte alls känns trötta, tvärtom så sprudlar det av energi om dem.