Skriv ut denna sida
Freddie Nyström Bands "Nya vägar" (Foto: Pär Dahlerus) Freddie Nyström Bands "Nya vägar" (Foto: Pär Dahlerus)

Recension: Freddie Nyström Band - Nya vägar

2019-08-29 - 12:31

Gitarristen Freddie Nyström har tillsammans med sin kvartett nyligen släppt albumet Nya vägar med blues på svenska.

 

Det Göteborgs-baserade bandet består förutom Nyström på sång och gitarr utav Uffe Jansson på trummor, Staffan Dahl på Hammondorgel och de två basisterna Gunnar Kungur och Rolf Svensson som inte bara alternerar på olika livespelningar, utan också på olika spår på albumet.

 

Det är inte så vanligt med blues på svenska, man tänker kanske i första hand på Roffe Wikström. Albumet borde verkligen tilltala de som gillar Wikströms musik.

 

Freddie Nyströms texter bygger oftast på egna erfarenheter och händelser i livet. Stora inspirationskällor är förstås mästare som Otis Rush, Eric Clapton, Jimi Hendrix, Stevie Ray Vaughan samt de tre kungarna, alltså BB, Freddie och Albert King.

 

Freddie Nyström är inte själv någon oäven gitarrist. Han spelar ganska återhållsamt och dominerar sällan ljudbilden. Hans solon är ofta korta och mycket snygga. Dessutom släpper han gärna fram Gunnar Dahl på Hammondorgeln. Gitarren ligger hela tiden med i kompet med tuffa boogie-rock och blues-riff. Freddie Nyströms sätt att spela och gitarr-sound påminner mig mycket om Stevie Ray Vaughan.

 

Det låter naturligt, okonstlat och svänger som tusan. Freddie Nyström sjunger inte lika bra som han spelar gitarr, men hans lite väsande röst passar musiken utmärkt. Det är också med en stor fördel att han sjunger på svenska vilket ger musiken såväl originalitet liksom äkthet.

 

Hammondorgeln tillsammans med det taktfasta och tajta kompet av bas och trummor ger en fyllig och skön ljudbild. Albumet är inspelat, mixat, mastrat och producerat av Tomas Gabrielsson som bland annat tidigare arbetat med Wilmer X, Roffe Wikström och Louise Hoffsten.

 

Jag tycker mycket om albumet "Nya vägar" och det äkta och organiska sound som Freddie Nyström Band har skapat tillsammans.

 

Mitt betyg blir 7/10

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Taggad under recension, freddie nyström

Recension: Rag-And-Bone med rötterna i Skåne har nyligen släppt sitt fjärde album, How long is the dark?

Recension: I nästa vecka, den 27 september, släpper rockpoeten Anders F Rönnblom sitt 27:e studioalbum. Han kallar det för Blärk! - Nya Fosterlandssånger.

Recension: På fredag 6 september släpper Slowman sitt nya album "En romantisk idiot". Uppsalanyheters skribent Pär Dahlerus har lyssnat på albumet samt fått en pratstund inför skivsläppet med Svante "Slowman" Törngren.

Recension: Lars Brundins andra album, Kostymer, släpptes den 30 augusti. För några dagar sedan hade jag inte hört talas om Lars Brundin. Redan det smakfulla omslaget bådade gott, samt att skivan är utgiven på Rootsys label, en kvalitetsstämpel i sig.

Recension: Robert Randolph & The Family Band har nyligen släppt albumet Brighter Days. Ett album fullt med soul, funk och blues kryddad av en stor nypa gospel.

Recension: Wilder Woods självbetitlade album är en debut, men ändå inte, för artisten som döljer sig bakom namnet.

Recension: Förra sommaren uppträdde faktiskt Dylan Earl två gånger i Uppsala. Först öppnade han som duo till Good Harvest sedan återkom han med sitt band och värmde upp Parksnäckans publik inför Doug Seegers uppträdande.

Recension: Faris Nourallah är nog för de flesta ett okänt namn, så var det även för mig innan jag fick ett exemplar av den senaste utgivna musiken på albumet Minus One.

Recension: Den sedan 2001 i Sverige bosatta senegalesiske koraspelaren Lamine Cissokho har nyligen släppt sitt fjärde soloalbum.

Recension: Den israeliska världsbasisten Avishai Cohen har nyligen släppt sitt 17:e album som bandledare. Albumet som heter Arvoles är inspelat i svenska Nilento studios. En studio som kommit att bli en favoritstudio för Cohen.