Skriv ut denna sida
Joel Lyssarides album Dreamer får högt betyg. (Foto: Pär Dahlerus) Joel Lyssarides album Dreamer får högt betyg. (Foto: Pär Dahlerus)

Recension: Dreamer - Joel Lyssarides

2018-08-23 - 01:43

Den 24 augusti släpper pianisten Joel Lyssarides sitt album Dreamer.

 

Titeln Dreamer passar mycket bra, liksom omslaget av en man som dyker ner i en pool som istället för vatten verkar innehålla ett himlavalv med stjärnor. Musiken är ofta drömsk och sagolikt vacker.

 

Den 26-årige pianisten Lyssarides har redan hunnit skapa sig ett rykte inom musikerkretsar. Han har samarbetat med så skiftande artister som Silvana Imam, Ann Sofie von Otter, Dirty Loops, Benny Andersson, Nils Landgren, Kristin Amparo och Blacknuss.

På albumet Dreamer spelar Joel Lyssarides tillsammans med Niklas Fernqvist på bas och Rasmus Svensson Blixt på trummor.

 

Öppningsspåret "Semblance" är en av nio egna kompositioner. Det är en riktig pärla där tonerna flödar ur Lyssarides piano. Det känns mer som en klassisk komposition än jazz. Det är så vackert att jag berörs till tårar. Det är något i själva klangen och tonen som tränger djupt in i själen. En känsla av vemod men också eufori.

 

"Gudalquivir" har en jazzig folkmusikkänsla över sig. Inslag av flamencoinspirerade toner hörs också. Joel Lyssarides fina spel påminner ibland om Jan Johansson. Rasmus Svensson Blixt trummar känsligt på cymbalerna och Niklas Fernqvist rör sig obehindrat över bassträngarna både med och utan stråke.

 

I "Self Portrait" ökar intensiteten ytterligare med virvlande och snabba piruetter i klassisk lite rysk stil. Stycket innehåller även modernare inslag med syntspel. Titelspåret "Dreamer" är lite bluesaktigt och jag drömmer mig bort. "Silhouettes" är ett kortare klassiskt pianostycke. "Mirages" är skön jazz med folkmusikkänsla men även här finns den klassiska musiken närvarande.

 

"Longing for Labrador" är ett fint stycke skrivet av Niklas Fernqvist. Bas och piano följer varandra i sköna harmonier och Rasmus Svensson Blixt trumspel svävar liksom i bakgrunden. "Umbra" är ett lugnare stycke som får mig att tänka på en annan trio, nämligen Esbjörn Svenssons. I följande "Transcendence" håller E.S.T. känslan i sig.

 

De gör även en fin version av klassikern "When you wish upon a star". Visst är det vackert och välspelat men jag tycker inte att det passar in i helheten och jag förlorar fokus för ett ögonblick. Den avslutande "Silent Agreement" knyter däremot fint ihop säcken då den påminner om öppningsspåret.

 

Dreamer är ett helt fantastiskt album som jag nästan inte kan lyssna mig mätt på. Det går givetvis inte att sätta ett lägre betyg än 10/10. Absolut världsklass!

 

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Recension: Eric Palmqwist har gjort sitt första album i eget namn. Albumet heter "En halv gris kan inte gå". Förutom att det är Palmqwist första soloalbum är det också hans första på svenska.

Recension: Idag den 18 januari släpps det fantastiska albumet "I huvet på varann" med musik av Klas Qvist och svenska texter av Mikael Ramel.

Recension: Charlee Porter har nyligen släppt en EP med skön country-baserad Americana.

Recension: De två albumen "Blinding Blue Neon" med The Northern Belle och "Light Shadow" av Anne Marie Almedal har både likheter och olikheter.

Recension: Två album, två amerikanska artister med stora likheter men ändå från två olika världar, Allen Finney och John Hiatt.

Recension: Richard Durrant är en brittisk gitarrist som gärna går sina egna vägar. Trots att han i grunden är en klassisk gitarrist är han inte rädd för att blanda olika stilar.

Recension: Lars Bygdén (LB) började studioarbetet med Dark Companion för ungefär fyra år sedan.

Recension: På sitt nya album Global Griot knyter Eric Bibb ihop amerikansk blues, soul och folkmusik med rytmer och musik från Västafrika.

Recension: Joe Bonamassa "Redemption" släpptes den 21 september och Doyle Bramhall II släpper sitt album "Shades" den 5 oktober. Båda ges ut på Provogue records/Mascot Label Group.

Recension: Trots bandnamnet så har inte Asleep at the Wheel somnat vid ratten. De har inte heller tagit så nya vägar. Deras nya album heter ju New Routes.