Skriv ut denna sida
DeWolff med "Thrust" deras sjätte album. (Foto: Pär Dahlerus) DeWolff med "Thrust" deras sjätte album. (Foto: Pär Dahlerus)

Recension: DeWolff - Thrust

2018-05-03 - 02:16

Den fjärde maj släpper det holländska bandet DeWolff sitt nya album Thrust, som blir deras sjätte studioalbum.

 

För drygt tio år sedan bildade de två bröderna van de Poel, Pablo på sång och gitarr och Luka på trummor tillsammans med hammondorganisten Robin Piso bandet DeWolff.

 

De har byggt upp ett rykte om sig, främst som ett starkt liveband. För mig är de en helt ny bekantskap och de kan verkligen göra studioinspelad musik också. Musiker som Roger Glover från Deep Purple och Seasick Steve lovordar dem. DeWolff har redan varit förband till självaste Deep Purple, Ten Years After, Black Keys och Blues Pills.

 

Kanske har de tagit intryck av nämnda band för jag hör både lite Deep Purple och Black Keys i deras musik, men även bluesig sydstatsrock. I sina texter behandlar de samtida sociala och politiska frågor. Både Trump och den holländska politikern Geert Wilders får sina kängor.

DeWolffs psykedeliska melodiösa rock med inslag av både pop och blues tilltalar mig. Ljudbilden känns både hemvan och spännande på samma gång. Både sång och instrument är ofta distade. Det låter skitigt och rassligt vilket passar musiken utmärkt.

 

Det är ett riktigt bra album som jag ger 8/10.

 

Pär Dahlerus
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Taggad under Dewolff, Thrust, musik, recension

Recension: I nästa vecka, den 27 september, släpper rockpoeten Anders F Rönnblom sitt 27:e studioalbum. Han kallar det för Blärk! - Nya Fosterlandssånger.

Recension: På fredag 6 september släpper Slowman sitt nya album "En romantisk idiot". Uppsalanyheters skribent Pär Dahlerus har lyssnat på albumet samt fått en pratstund inför skivsläppet med Svante "Slowman" Törngren.

Recension: Lars Brundins andra album, Kostymer, släpptes den 30 augusti. För några dagar sedan hade jag inte hört talas om Lars Brundin. Redan det smakfulla omslaget bådade gott, samt att skivan är utgiven på Rootsys label, en kvalitetsstämpel i sig.

Recension: Robert Randolph & The Family Band har nyligen släppt albumet Brighter Days. Ett album fullt med soul, funk och blues kryddad av en stor nypa gospel.

Recension: Gitarristen Freddie Nyström har tillsammans med sin kvartett nyligen släppt albumet Nya vägar med blues på svenska.

Recension: Wilder Woods självbetitlade album är en debut, men ändå inte, för artisten som döljer sig bakom namnet.

Recension: Förra sommaren uppträdde faktiskt Dylan Earl två gånger i Uppsala. Först öppnade han som duo till Good Harvest sedan återkom han med sitt band och värmde upp Parksnäckans publik inför Doug Seegers uppträdande.

Recension: Faris Nourallah är nog för de flesta ett okänt namn, så var det även för mig innan jag fick ett exemplar av den senaste utgivna musiken på albumet Minus One.

Recension: Den sedan 2001 i Sverige bosatta senegalesiske koraspelaren Lamine Cissokho har nyligen släppt sitt fjärde soloalbum.

Recension: Den israeliska världsbasisten Avishai Cohen har nyligen släppt sitt 17:e album som bandledare. Albumet som heter Arvoles är inspelat i svenska Nilento studios. En studio som kommit att bli en favoritstudio för Cohen.